KI spår ljusare ekonomi

KI, med generaldirektör Urban Hansson Brusewitz, räknar med finanspolitiska stödåtgärder på 140 miljarder kronor eller 3 procent av BNP i år. Arkivbild.
KI, med generaldirektör Urban Hansson Brusewitz, räknar med finanspolitiska stödåtgärder på 140 miljarder kronor eller 3 procent av BNP i år. Arkivbild.
EkonomiTT

Ekonomin ljusnar och statens kriskostnader bedöms bli betydligt lägre än befarat.

Det värsta är bakom oss, säger Konjunkturinstitutets (KI) prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Och det kan bli ännu bättre än så.

Annons

Annons

– Det är mycket som vi inte vet men vi antar att covid-19 inte kommer att blossa upp på samma skala igen, för vi ser att det har kulminerat, i Sverige åtminstone, säger Ylva Hedén Westerdahl.
– Det är mycket som vi inte vet men vi antar att covid-19 inte kommer att blossa upp på samma skala igen, för vi ser att det har kulminerat, i Sverige åtminstone, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Men även om KI tecknar en ljusare bild av svensk ekonomin än i försomras kommer lågkonjunkturen fortsatt att vara djup långt in i nästa år. Och enligt Hedén Westerdahl dröjer det till slutet av 2022 innan vi är i konjunkturell balans igen.

Arbetslösheten kommer att stiga till över tio procent till början av 2021.

Men korttidspermitteringarna har dämpat krisen, enligt Ylva Hedén Westerdahl.

Men trots permitteringarna har sysselsättningen fallit, säger hon på en pressträff.

Arbetslösheten fortsätter stiga

Hon konstaterar att många har blivit av med tillfälliga anställningar och att de som har tillfälliga arbeten främst är de unga. Den minskade sysselsättningen trycker upp arbetslösheten.

Den ligger nu på drygt nio procent och kommer fortsätta stiga under hösten och går upp till tio procent i början av nästa år, säger Hedén Westerdahl.

Men Nordeaekonomen Susanne Spector, specialiserad på arbetsmarknaden, är mer optimistisk och tror det vänder tidigare.

Annons

Annons

Toppar i höst

Jag tror på en förbättring redan under hösten, säger hon och tror arbetslösheten toppar snarare under tredje än fjärde kvartalet.

Den snabbare återhämtningen i ekonomin gör att KI drar ner statens jättelika kostnader för krisåtgärderna och statsskulden ökar inte lika mycket som befarat.

En del pengar når inte fram, men utvecklingen är också bättre, säger Spector.

Men ändå räknar KI inför Harpsund, där regeringens prognos och budgetramar ska presenteras, med att det blir ytterligare stödåtgärder på 16 miljarder för 2020 och att det därtill kommer cirka 80 krismiljarder till under nästa år, bland annat med fortsatt permitteringsstöd till företag och anställda.

Återhämtning

För hela 2020 räknar KI nu med en BNP-minskning med 4,8 procent, vilket är 0,6 procentenheter högre än i senaste KI-prognosen från juni.

Under årets tredje och fjärde kvartal väntas en återhämtning på strax under två procent per kvartal, efter BNP-raset på 8,6 procent under andra kvartalet.

För pessimistisk, enligt Nordeaekonomerna som tror på storleksordningen minus fyra procent för BNP helåret 2020 och en mer V-formad återhämtning.

Orosmoln under hösten

Men samtidigt som KI säger att det värsta finns bakom oss, flaggar Hedén Westerdahl för att flera orosmoln tonar upp sig till hösten. Det mest överhängande är utvecklingen av corona.

Hur kommer det gå nu när folk kommer tillbaka från semestrarna? Vi har haft vissa kontaktmönster den senaste tiden och man kanske umgås med färre personer under sommaren. Nu återgår man till arbete, skolor, gymnasier och universitet. Blir det en andra våg och hur kommer regeringar då att reagera?, säger hon.
Det är mycket som vi inte vet men vi antar att covid-19 inte kommer att blossa upp på samma skala igen, för vi ser att det har kulminerat, i Sverige åtminstone, fortsätter Ylva Hedén Westerdahl.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons