A-
A+

Klanerna flyttar fram sina positioner

Kriminella storfamiljer har haft decennier på sig att skaffa sig den plattform de har i dag. Arkivbild.
Kriminella storfamiljer har haft decennier på sig att skaffa sig den plattform de har i dag. Arkivbild.
BrottTT

Släktbaserade kriminella grupperingar, så kallade klaner, har tillåtits bygga upp sina imperier under decennier.

Den senaste tidens våldsdåd kan vara ett tecken på att de försöker avancera.

Jag är rädd att det här bara är början, säger klanexperten Per Brinkemo.

Annons

Annons

Annons

Annons

Förra helgens hastigt uppblossade konflikt mellan två konstellationer i Hjällbo i nordöstra Göteborg satte ljuset på den kraft och det våldskapital som finns i anslutning till de kriminella släktbaserade nätverken.

Trots en pågående polisinsats i området sköts en man i 40-årsåldern mitt på dagen till döds med flera skott utanför en butik, och flera andra skadades.

Det är naturligtvis förfärligt att vi släppt det såhär långt. Människorna i de här områdena är otroligt utsatta och lever i skräck för de här grupperna, säger Per Brinkemo, författare som skrivit uppmärksammade böcker om klansamhället.

Offret var tidigare ostraffad. Dödsskjutningen kan ses som en maktdemonstration, enligt Brinkemo.

Budskapet till polisen och samhället är: "Vi tillskriver inte er någon auktoritet, vi skiter i er". Man är till och med beredd att ta ett fängelsestraff. Man tar det för familjen och kommer ut som en hjälte, säger Brinkemo.
Det är en normförskjutning som är otroligt stor, stark och farlig.

Systemhotande

Enligt polisen handlar det eskalerande våldet i Hjällbo i grunden inte om en konflikt mellan olika släkter. Däremot finns på båda sidor individer från stora släkter, varav åtminstone en av polisen tidigare beskrivits som en kriminell klan.

Klaner har bosatt sig även på andra håll i landet, bland annat i Stockholm, Södertälje, Malmö, Landskrona och Jönköping.

I en hemlig underrättelserapport från polisen listas 36 kriminella släktnätverk. Ett mindre antal av dem är väletablerade i Sverige och har varit brottsligt aktiva under lång tid, ofta 30–35 år. De största familjerna har starka förgreningar utomlands till länder som Danmark, Nederländerna och Tyskland.

Per Brinkemo, som i dag också är kopplad till nättidningen Bulletin, beskriver hur klanerna utövar en stark social kontroll.

De har en tendens att muta in geografisk yta som de anser att de bestämmer över. Vilka barn får leka på vilken lekplats, vilka får passera vår gård. Man har också tidigare satt upp en form av vägspärrar. Det är oerhört allvarligt. Det faller inte under terrorism, men det har nästan den digniteten för att det blir så systemhotande, säger han.

Annons

Annons

Lägre respekt

Våldshändelserna fick flera kännbara konsekvenser på stadsdelen. Högstadiet på Hjällboskolan tvingades fortsätta med distansundervisningen på grund av "rådande läge". De lokala fotbollsföreningarna i Angered Allians ställde in all ungdomsverksamhet veckan ut.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp konstaterar att storfamiljerna blivit en parallell kraft i områdena där de verkar.

De har ett tungt våldskapital. Går du på en medlem så går du på alla, då kommer de hem till dig.

Han fick inblick i klanernas inflytande när han studerade extremism och kriminella nätverk i Göteborg 2012. Sedan dess har situationen som han bedömer det blivit värre.

Det finns en lägre och lägre respekt för polisens våldsmonopol, som utmanas. Det blir heller inga jättekonsekvenser för dem att visa vem det är som bestämmer i området, säger han.

Delar av släktnätverken utövar enorma påtryckningar mot enskilda individer.

Det kan vara alltifrån att de stoppar bilar, utpressar näringsidkare eller går på myndighetspersoner som fattat beslut om LVU med direkta repressalier, säger Ranstorp.

Små kränkningar eskalerar

Ursprunget till bråket i Hjällbo ska ha varit en bagatellartad händelse, där en pojke blev knuffad av sin moped. Enligt Per Brinkemo är det inte ovanligt att fejder börjar med en småsak och sedan eskalerar.

Det hänger ihop med hederskulturen. Man agerar som kollektiv och som om det inte finns någon polis att ringa. Och det innebär att man måste ta varje minsta kränkning på blodigaste allvar och inte vika ner sig.

Han betonar samtidigt att klaner i sig inte är kriminella. Det är ett sätt att överleva på platser där det inte finns en stat. Men när klaner muterar in i kriminalitet blir det en närmast "perfekt" organisation.

Med många människor besitter man ofta ett stort våldskapital, man har en stark tystnadskultur och en lojalitet som är monumental – som inte de mer löst sammansatta gängen har som blir ovänner hela tiden. De gängen kommer sannolikt förr eller senare att upplösas, men kriminella klaner blir otroligt svårangripbara, säger Per Brinkemo.

Flyttar fram

I tyska städer som Berlin och Essen har kriminella storfamiljer spridit skräck under många år. Per Brinkemo är rädd att Sverige kan vara på väg mot en liknande utveckling.

I Tyskland har de här stora släktkonstellationerna funnits sedan sluten av 70-talet eller början av 80-talet, medan de familjer som styr nu här i Sverige har kommit betydligt senare och inte har hunnit etablera sig lika kraftfullt som i Tyskland.

Han befarar att klanerna är på väg att flytta fram sina positioner i Sverige.

Detta (händelserna i Hjällbo) är ju ett exempel på det. Om vi inte kommer tillrätta med klanproblematiken är risken att vi får in illojala människor i samhällsapparaten på viktiga funktioner, säger Per Brinkemo.

Släppt frågan

Klanerna har haft decennier på sig att skaffa sig den plattform de har i dag. Magnus Ranstorp konstaterar att det svenska samhället varit alldeles för frånvarande.

Har man tagit upp frågeställningarna har den offentliga debatten inte klarat av det. Ingen vill bli stämplad som rasist eller islamofob eller säga något negativt om utsatta områden. I och med att vi haft den beröringsångesten har vi släppt på frågan, den har varit för jobbig att ta i, säger Magnus Ranstorp.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss