A-
A+

Klimatforskare: Färre floskler än jag trodde

USA:s president Joe Biden talar vid det digitala klimattoppmötet Leaders Summit on Climate.
USA:s president Joe Biden talar vid det digitala klimattoppmötet Leaders Summit on Climate.
KlimatTT

Under två dagar har USA diskuterat klimatfrågor tillsammans med 40 inbjudna länder, som tillsammans med värdlandet står för drygt 80 procent av världens klimatutsläpp.

Men vad kan två dagars pratande egentligen leda till?

Annons

Annons

Annons

Annons

Som jag ser det handlar det först och främst om att sätta USA och (president Joe) Biden på den globala klimatpolitikens karta igen. Man vill markera att man är tillbaka efter de här fyra åren då (förre presidenten Donald) Trump rullade tillbaka allt klimatarbete, säger Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet och ledamot av Sveriges klimatpolitiska råd.

Det mer uttalade syftet är att få världens länder att skärpa sin ambitionsnivå när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser.

Det har gått bra på många sätt. Vi ser ju hur flera länder har höjt sina mål. Det är en massa löften som avges nu, säger Karin Bäckstrand.

Halverade utsläpp

Som exempel nämner hon att bland annat Japan, Kanada och Sydkorea utlovat kraftigare minskningar – och att själva värdlandet USA ska halvera sina utsläpp fram till 2030, jämfört med år 2005 då utsläppen var som störst.

Men sedan måste ju alla löften infrias också, tillägger hon.

Det är den springande punkten, som även internationella energiorganets chef Fatih Birol kommenterade tidigare, då han presenterade en rapport som visar att världens konsumtion av kol förväntas öka med 4,5 procent under detta år:

"För tillfället matchas inte retoriken av fakta, och gapet växer."

Annons

Annons

Fossilsubventioner

Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, håller med om risken för tomma löften. Men är i grunden förhållandevis positiv.

Jag förväntade mig en hel del floskler under det här mötet. Men det har inte kommit fullt så många som jag trodde, säger Linnér.

Han uppskattar bland annat att USA tydligt har lyft frågan om att världens länder nu måste sluta subventionera fossila bränslen och fossilindustrin.

Dessutom påpekar han att USA har presenterat en förhållandevis ambitiös plan för hur de egna utsläppen ska kunna minskas. Till exempel planeras investeringar i klimatåtgärder för 2 000 miljarder dollar, halva fordonsflottan ska vara elektrifierad 2030 och energisektorn ska vara fossilfri senast 2035.

Det innebär att man måste stänga elva kolkraftverk i månaden fram till 2035 för att lyckas. Så det är en enormt omställning av hela det amerikanska samhället som börjar utkristalliseras, säger Linnér.

Pekar på skogen

Men alla länder på mötet har inte presenterat lika konkreta planer på utsläppsminskningar. Rysslands president Vladimir Putin nämnde till exempel i första hand de väldiga skogarna som landets främsta bidrag till klimatarbetet, eftersom träden hjälper till att suga upp koldioxid från atmosfären.

Det är flera länder som lyfter fram kolsänkor och vad som görs för att bevara dem. Men vi måste också titta på vad som orsakar utsläppen, och hur vi kan minska dem, säger Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågor.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova på vårt medlemskap för endast 19 kr