A-
A+

Klimatmötet lägger i en högre växel

Demonstranter på en av klimataktionerna i Glasgow i helgen i samband med COP26. Arkivbild
Demonstranter på en av klimataktionerna i Glasgow i helgen i samband med COP26. Arkivbild
KlimatTT

Pressen på FN:s klimatmöte i Glasgow ökar. Hundratusentals demonstranter har i helgen fyllt gatorna med krav på handling världen över, och nu anländer rader av ministrar för slutförhandlingarna.

Annons

Annons

Klimatmötet COP26 går nu in i vecka två, vilket betyder att förhandlingstempot skruvas upp. Tjänstemän från de nästan 200 länderna på plats har vridit och vänt på argument och detaljer timme ut och timme in under den första veckan. Men för att kunna lösa de mer komplicerade knutarna ansluter nu miljö- och klimatministrar till förhandlingsborden.

Det finns vissa frågor som måste lösas politiskt, som inte går att lösa ut på teknisk nivå, säger Christoffer Nelson, Sveriges biträdande chefsförhandlare.

Även om förhandlingarna är långt ifrån klara, så har det under den första veckan kommit en del nyheter vid sidan av själva dagordningen som har spridit positiv stämning på mötet.

Indisk överraskning

Inte minst ses det som positivt att USA är tillbaka i Parisavtalet och att president Joe Biden har en mer ambitiös klimatagenda än föregångaren Donald Trump. Men kanske stod Indiens premiärminister Narendra Modi för förra veckans mest positiva boost.

Han lovade att Indien ska ha netto nollutsläpp senast 2070, vilket visserligen är långt fram i tiden – och senare än många andra länder -- men han satte flera delmål på vägen som fick trötta förhandlare att kvickna till. Exempelvis ska hälften av landets energibehov komma från förnybara energikällor 2030.

Värden för COP26 – Storbritannien – har försökt att hålla ambitionstakten uppe. Deklarationer med olika initiativ har avlöst varandra. Över 100 länder står till exempel bakom att bromsa avskogningen till 2030, fler än 80 länder vill minska utsläppen av metangas och runt 40 länder lovar att fasa ut kolkraften.

Men ingen av deklarationerna har några bindande krav. Och ibland saknas de riktigt tunga undertecknarna. Exempelvis finns inte kolländerna Australien, Indien, Kina och USA med bland länderna som vill fasa ut kol.

Annons

Annons

Sista pusselbitarna

Inne i förhandlingsrummen försöker förhandlarna att få de sista pusselbitarna i Parisavtalets regelbok på plats, så att avtalet kan fungera fullt ut så här sex år sedan det slöts. Det handlar om regler för utsläppshandel mellan länder, transparens i redovisningen och hur ofta länder ska rapportera sitt klimatarbete.

Tekniskt torrt, kan tyckas. Men historiskt svårt. Två tidigare klimattoppmöten har misslyckats att komma överens. Nu återstår att se om COP26 i Glasgow lyckas.

Till skillnad från tidigare möten finns redan många framförhandlade texter på plats när ministrarna anländer, sådant som annars kan dröja en bit in i andra veckan.

Jag är hyfsat positiv. Det har funnits en vilja att diskutera med andra parter, och det är en öppen och konstruktiv anda, säger Christoffer Nelson.

Men han tillägger att även om det nåtts vissa framgångar, återstår mycket i de svåraste frågorna.

Ett annat orosmoln som hänger över mötet är finansiering. Rika länder lovade redan i Köpenhamn 2009 att bidra med 100 miljarder dollar per år till utvecklingsländers klimatomställning. Det skulle ha varit på plats 2020, men nu ser det ut att snarare bli 2023.

Senfärdigheten har skadat förtroendet mellan rika och fattigare länder. I Glasgow har länderna nu påbörjat förhandlingar om hur finansieringen ska se ut efter 2025. Men även om vissa länder driver på och vill se siffror redan nu, så är det troligare att resultatet från COP26 inte blir så konkret, utan mer kommer att peka ut riktningen för processen framåt.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.