A-
A+

Klimattullarna kan bli en ödesfråga

Lastning och lossning av containrar i Scandiahamnen, Göteborg. Arkivbild.
Lastning och lossning av containrar i Scandiahamnen, Göteborg. Arkivbild.
KlimatTT

EU-kommissionens förslag till nya klimatlagar bäddar för många hårda förhandlingar.

Annons

Annons

När USA:s klimatsändebud John Kerry besökte Europa i våras varnade han EU för att införa klimattullar, eftersom det kan upplevas som handelshinder. Även Kina och Ryssland har muttrat missnöjt. Men när EU-kommissionen nu har presenterat sina förslag till skärpta klimatlagar är koldioxidavgift på vissa importerade varor en av de allra tyngsta delarna – alltså ett slags klimattullar.

Det är ett väldigt kontroversiellt förslag internationellt. Tanken är att andra länder som exporterar varor till EU ska betala ungefär samma pris för sina utsläpp som tillverkare i EU gör, för att EU:s industrier inte ska drabbas av konkurrensnackdelar, säger Nagmeh Nasiritousi, forskare i klimatpolitik vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet och även verksam vid Utrikespolitiska institutet.
Men om man lyckas utforma det på ett bra sätt kan det få positiva effekter även utanför EU:s gränser, så att fler länder väljer att införa koldioxidpris på sina marknader. De flesta är överens om att det är ett mycket viktigt verktyg och att priset måste upp för att ge effekt, tillägger hon.

Behålla balansen

Klimattullar beskrivs som en nödvändig konsekvens av att EU nu skärper sin handel med utsläppsrätter. I dag får många av unionens fossiltunga industrier fria utsläppsrätter, för att inte missgynnas i den internationella konkurrensen. Målet är att plocka bort de fria utsläppsrätterna. Då måste priset i stället höjas på motsvarande varor som produceras utanför EU för att behålla balansen.

Man kan säga att hela paketet hänger lite på klimattullarna, och man vet som sagt att man måste få upp priset på koldioxidutsläpp. Men även om exempelvis Storbritannien, USA, Kanada och Japan har egna planer på klimattullar, så har de inte kommit lika långt ännu. Så det kommer att krävas en hel del diplomatiskt arbete för att lösa knutar med de stora ekonomierna, säger Nagmeh Nasiritousi.

Men EU-kommissionens nya paket med lagförslag är omfattande och innehåller väldigt mycket mer än bara klimattullar. Både statsvetaren Nagmeh Nasiritousi och Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna är överens om att det är helheten som är det viktiga.

Det här är vad som kan ge långsiktighet och stabilitet i klimatarbetet, att man specificerar vilka områden man måste jobba med för att nå målen, säger Johan Kuylenstierna.

Annons

Annons

Socialt perspektiv avgörande

En viktig sak att hålla ögonen på är att klimatomställningen sker rättvist och inte leder till orimligt höga kostnader för personer och regioner som i dag är extra beroende av fossil energiproduktion och som redan har en ansträngd ekonomi, understryker han. Därför har EU skapat en särskild fond för rättvis omställning. Den ska bland annat finansieras med pengar från handeln med utsläppsrätter, och sedan användas för att stödja utveckling och omställning.

Det är avgörande att det finns en acceptans för klimatpolitiken, så att man inte skapar ett motstånd. Det är något vi har talat länge om inom Klimatpolitiska rådet, säger Johan Kuylenstierna.

Ett område där det garanterat kan vara bäddat för motsättningar för Sveriges del är skogsindustrin. EU-kommissionens lagförslag innehåller bland annat en översyn av kriterierna för ett hållbart skogsbruk och kriterier för biobränslen från skogsprodukter. Formuleringarna är inte helt glasklara och många förhandlingar återstår innan den slutliga utformningen har mejslats fram. Men mycket pekar på att villkoren kan skärpas för den svenska skogssektorn och därmed exempelvis Sveriges strategi att fasa ut fossila bränslen med hjälp av biobränslen.

Det är en mycket svår och systemövergripande fråga, inte minst för transportsektorn i Sverige. Om det blir svårare att använda skogsråvara kommer det att påverka klimatpolitikens förutsättningar. Men å andra sidan kanske det snabbar på en elektrifiering. Så vi påverkas oavsett, säger Johan Kuylenstierna.

TT: Det är redan 2021, och de här lagförslagen ska tröskas ett tag innan de får slutlig form – kommer de att hinna ge effekt till 2030?

Det är ingen tvekan om att det är ambitiöst, bara nio år kvar. Så det är viktigt att man inte fastnar i alltför långa förhandlingar. Men en viktig faktor är att nu är det inte bara politiken, utan även marknaden som driver på. Stora delar av finanssektorn och industrin ser möjligheter till ökad konkurrenskraft. Då är erfarenheten att det kan gå väldigt fort, säger Johan Kuylenstierna.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!