A-
A+

Konspirationsteorier växer – ny marsch på gång

Den svenska rörelsen mot coronarestriktioner planerar för nya demonstrationer nästa lördag. Bilden är från en demonstration i Stockholm den 20 mars.
Den svenska rörelsen mot coronarestriktioner planerar för nya demonstrationer nästa lördag. Bilden är från en demonstration i Stockholm den 20 mars.
SamhälleTT

Konspirationsteorier har fått ny fart i pandemin.

Under våren har gator och torg fyllts av demonstranter som trotsat pandemilagen.

I chattgrupper förbereds nu ännu en manifestation mot coronarestriktionerna – på första maj.

Annons

Annons

Annons

Annons

Drivkraften för den här rörelsen är den stora frustration man känner. Viruset är en osynlig fiende och värdet av de folkhälsopolitiska åtgärder som vidtagits är i deras ögon oklart. Den stora bilden är att det finns en global elit som för folket bakom ljuset, säger Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet.

Han har nyligen gett ut en rapport via MSB om konspirationsteorier och den snabbt växande samhällsutmaning de just nu utgör.

Rapporten kommer i ett läge där nya systemkritiska demonstrationer mot den svenska coronastrategin planeras. Kommande lördag, den 1 maj, uppmanas anhängare att tåga genom Stockholm mot nedstängningar och restriktioner, och för det man kallar "frihet och sanning".

Hårdföra budskap

Arrangören Filip Sjöström skriver i en chattgrupp på Telegram:

"Varje dag vaknar fler och fler svenskar upp från den ondskefulla förtrollning som massmedierna lagt över vårt land som en våt filt. Försöken att upprätthålla fasaden och hålla fast vid lögnerna blir allt mer desperata".

I kommentarsfälten samsas uppmuntrande tillrop, hjärtemojis och tummar upp med mer hårdföra budskap om nackskott eller nya Nürnbergrättegångar mot "ansvariga".

Filip Sjöström låg även bakom den olagliga så kallade tusenmannamarschen den 6 mars på Medborgarplatsen i Stockholm, som samlade några hundra deltagare.

Trots att Sverige haft relativa milda restriktioner jämfört med många andra länder vill ledarna bakom rörelsen ge en bild av att regleringarna varit ett uttryck för en repressiv politik, och att folket nu måste "återerövra sin frihet", säger Andreas Önnerfors.

Sedan kopplas det på konspiratoriska berättelser om att viruset är en bluff eller avsiktligt skapat för att de globala eliterna ska kunna införa en ny form av ekonomisk världsordning, säger han.

Annons

Annons

Global kris

Andreas Önnerfors konstaterar att pandemin är svår att förstå och acceptera för en del människor.

Covid-19-pandemin har inneburit en global kris och skapat både rädsla och oro. Det har blivit en perfekt grogrund för konspirationsteorier, säger han.

Vårens demonstrationer har samlat som mest ett antal hundra deltagare i Sverige. Men trots det finns det skäl att ta rörelsen på allvar, anser Önnerfors.

Det finns en radikaliseringspotential. Om vi lyfter blicken från Sverige till Europa, där betydligt större massor samlats och det varit våldsamma protester och slagsmål med polisen, måste man ju säga att det här är en proteströrelse som verkligen har potential att omskapa de politiska förhållandena.

Han framhåller att rörelsens bakomliggande agenda präglas av extrema drag.

Hotet består i att man propagerar för en ideologi som undergräver vår existerande demokrati. Ledaren för den svenska rörelsen har sagt att man strävar efter något som ersätter demokratin, säger Andreas Önnerfors.

Varnar för attacker

I ett chattinlägg inför den första "tusenmannamarschen" skrev Filip Sjöström till en medlem från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR):

"Ordet demokrati tål att diskuteras. Vi ska skapa någonting nytt och bättre", vilket den antirasistiska tidningen Expo rapporterat om.

Det krävs inte så mycket för att det här ska bli våldsbejakande extremism som leder till attacker, antingen mot teknik, som 5G-master, eller attacker på människor, säger Andreas Önnerfors.
Det finns ett underliggande misstroende mot den demokratiska ordning vi har i vårt land, som uttrycks öppet och stöttas av många.

Många inom rörelsen ser sig som kritiskt tänkande och pratar om hur de ”vaknat upp”. Ändå faller de in en slags svart-vit världsbild där mer komplexa resonemang avfärdas.

Deras sätt att resonera etiskt är ofta underutvecklat och vetenskaplig kunskap rörs ihop med moraliska värderingar. Det är jätteviktigt att komma bort från att sammanblanda resonemang kring sant och falskt med resonemang kring gott och ont, säger Andreas Önnerfors.

Bemöta med respekt

Hur bemöter man då en övertygad konspirationsteoretiker?

Viktigt är att behålla lugnet, att försöka förstå och att inte göra sig lustig över personen.

Det finns en oro och vi måste naturligtvis diskutera sakfrågorna, säger Andreas Önnerfors.

Skälen till varför människor tror på konspirationsteorier är många. Det kan vara en blandning av känslor som rädsla, oro och osäkerhet, moraliska värderingar eller rent felaktig information. Bemötandet måste ske därefter.

Vad är orons orsak? Ett falskt påstående kan bemötas med fakta och källkritik. Mentala föreställningar om att man är förföljd eller att någon är ute efter att skada en kräver en annan approach.

Att försöka visa medkänsla och att uppmuntra till självreflektion är viktiga komponenter.

Samtidigt finns en gräns för hur långt man kan nå. Den som ifrågasätter en konspirationsteori uppfattas ofta som delaktig i den, enligt Önnerfors.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Möt Kristi Himmelfärdshelgen tillsammans med Ulf Elfving.