A-
A+

Kostnaderna för världens plastberg skenar

Poliser i Bolivia rensar skräp från en flod som översvämmats av plastavfall. Arkivbild.
Poliser i Bolivia rensar skräp från en flod som översvämmats av plastavfall. Arkivbild.
MiljöTT

Från 11 miljoner ton i dag till 29 miljoner ton 2040. Mängden plastskräp i världens hav kommer att öka kraftigt, enligt Världsnaturfonden WWF:s beräkningar. Samtidigt skenar kostnaderna för plastavfallet.

Annons

Annons

Plast är billigt och har många användningsområden. Men tillverkning, användning och bortskaffande kräver ett högt pris av miljön.

I en ny rapport beräknar WWF kostnaderna för att tackla effekterna av ett års plastproduktion (2019) till 32 000 miljarder kronor under plastens livscykel. Om inget görs riskerar det att mer än fördubblas på tjugo år till 71 000 miljarder kronor.

Om man tittar redan nu är kostnaderna för samhället, miljön och ekonomin för plastavfallet åtminstone tio gånger större än kostnaderna för nyproduktionen av plast, säger Inger Näslund, senior havsexpert hos WWF.

Mångfald och klimat

Plasten påverkar den biologiska mångfalden, naturen, arter, ekosystem, men också klimatet.

Utsläppen av växthusgas vid produktionen av plast motsvarar 20 procent av den globala koldioxidbudgeten, säger Inger Näslund.
Medelhavet är det havsområde i världen som har störst mängd mikroplast. Man ser det inte för att det sjunker till botten, men det finns där.

Kostnaderna för plastens effekter på hälsan finns inte med i rapporten, de är svåra att uppskatta, förklarar hon.

En del vet man och en del är mer osäkert, om hur kemikalier från plast påverkar till exempel reproduktionen och genetiska skador i naturen och hos människor.

Annons

Annons

Globalt avtal

WWF uppmanar nu världens regeringar att börja förhandla för att få fram ett juridiskt bindande globalt plastavtal för att tackla plastens miljöpåverkan i alla delar av dess livscykel.

Då kan man få gemensamma standarder och regler för plasttillverkning och restprodukter på ett mer systematiskt sätt, förklarar Inger Näslund.

Hittills är 119 länder positiva till ett globalt plastavtal och att stoppa utsläppen av plast i miljön.

Om man ska kunna bromsa utvecklingen måste man fatta besluten nu, säger Inger Näslund, som påpekar att mycket har hänt de senaste åren, om än i det lilla.
I dag har vi fler alternativa material för matförpackningar och sugrör. Det är många fler som har med sig egna kassar till affären. Så vi kan göra förändringar om vi måste, och om vi blir medvetna.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!