A-
A+

Kraftig ökning av drogbeslagen sedan 2015

Narkotikahandel är ofta ingången i gängkriminalitet. Arkivbild.
Narkotikahandel är ofta ingången i gängkriminalitet. Arkivbild.
BrottTT

Polisen gör allt fler drogbeslag och kokain och narkotiska läkemedel ökar stort.

Trenden befäster bilden av hur brottsligheten har utvecklats de senaste åren.

Narkotikaanvändningen och narkotikakriminaliteten går hand i hand, säger Stewe Alm, analytiker på Noa.

Annons

Annons

Varje år gör polisen tiotusentals beslag av droger, som går till Nationellt forensiskt centrum (NFC) för analys. Sedan 2015 har antalet ärenden med beslagtagen narkotika ökat med över 50 procent, enligt NFC:s statistik.

Förra året gjorde polisen över 55 000 beslag av narkotika, jämfört med cirka 36 000 för fem år sedan.

Vi har en ökning av narkotikabeslag som varit kontinuerlig sedan 2015, säger Maria Lindstam, sektionschef för droganalyssektionen på NFC.

Siffrorna från NFC återspeglar den kriminella utvecklingen i Sverige, enligt Stewe Alm, strategisk analytiker på polisens Nationella operativa avdelning (Noa).

Vi har alla bevittnat den växande gängkriminaliteten i våra förorter, och narkotika är basverksamheten i många kriminella organisationer. Det handlar om att tjäna pengar och narkotika är både stora och snabba pengar, säger han.

Finns en efterfrågan

Stewe Alm betonar att beslagen inte ger en helt sann bild över hur mycket handeln har ökat. Istället är det ett resultat av hur hårt polisen jobbar mot narkotika, men också hur mycket knark som finns i samhället.

I botten ligger det faktum att det finns en efterfrågan.

Det är ju inte meningsfullt att ta in narkotika som inte kan säljas. Det handlar om att någon köper det här någonstans, säger Stewe Alm.

Framför allt beslagtas cannabis. Drogen har traditionellt stått för knappt hälften av beslagen. Men de senaste åren syns stora ökningar i beslag av bland annat narkotiska läkemedel, som gått upp från cirka 7 000 beslag år 2015 till över 15 000 förra året.

Mycket av de syntetiska opioiderna används för att "självbehandla". Man vill komma bort från en verklighet och där finns en återspegling av psykosocial problematik och utanförskap, säger Stewe Alm.

Annons

Annons

Kokain ökar

Även beslagen av kokain och amfetamin har ökat stort.

I Sverige har vi sedan gammalt haft en missbruksmarknad som i första hand efterfrågar centralstimulerande droger. Det kan finnas en kulturell komponent i det, vi är ett högpresterande folk. Man letar efter sådant som gör en fredagskväll kul eller som ser till att man håller prestationen på hög nivå. Där har amfetamin och kokain vunnit marknadsandelar över mer lugnande droger som exempelvis heroin.

Globaliseringen och digitaliseringen av narkotikamarknaden har generellt gjort det lättare att få tag på droger, enligt polisen.

Med digitala mediers hjälp har de kriminella möjlighet att nå många fler och möjlighet att marknadsföra sina produkter, säger Stewe Alm.
Man kan sitta hemma och beställa saker och ting. Det finns dolda, krypterade hemsidor där man kan beställa hem vad som helst i princip. Det är en utmaning för polis och tull att hänga med i den utvecklingen.

Fortsätter öka

NFC räknar med att narkotikabeslagen kommer fortsätta att öka kommande år.

Vi har haft en ökning med 5–10 procent årligen så det är vad vi förutspår även fortsatt, säger Maria Lindstam.

Att analysera ett beslag kan ta allt från några dagar till flera månader beroende på hur omfattande det är.

Hittills har NFC klarat av ökningen relativt bra, enligt Maria Lindstam.

Det är först nu som vi inte riktigt lyckats resurssätta i förhållande till inströmningen. En effekt blir att vi har ökade handläggningstider i de ärenden där det inte finns frihetsberövade, säger hon.

Hindra rekryteringen

Från polisen påpekas ofta att det är hela samhällets ansvar att få bukt med gängkriminaliteten och det grova våldet. Samma sak gäller för narkotikahandeln, anser Stewe Alm.

Vi måste hindra rekryteringen av unga in i kriminalitet, där särskilt narkotikahandeln brukar vara ingången. Det är ett samhällsuppdrag där kommuner med socialtjänst och skolor måste få unga människor att känna framtidstro och framtidshopp. En motbild mot den kriminella "snabba pengar"-bilden.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!