A-
A+

Kriget "grus i maskineriet" för Stockholmsmöte

Bränder i skog och mark har orsakat stora problem i Rysslands största delrepublik Jakutien de senaste åren, vilket bland annat beror på klimatförändringarna. Bilden är tagen i Magaras förra sommaren.
Bränder i skog och mark har orsakat stora problem i Rysslands största delrepublik Jakutien de senaste åren, vilket bland annat beror på klimatförändringarna. Bilden är tagen i Magaras förra sommaren.
MiljöTT

Rysslands krig i Ukraina sätter käppar i hjulet för FN-mötet om klimat och miljö i Stockholm. Men det kan också bli en plats för samtal i korridorerna, enligt forskaren Henrik Carlsen.

Ryssland bör inte bojkottas från det internationella miljösamarbetet.

Annons

Annons

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förvandlat landet till paria i många västländers ögon. I krigets spår följer sanktioner, krav på uteslutning från internationella samarbeten och stängda dörrar i sport- och kultursammanhang.

Men när ministrar från hela världen reser till Sverige för att diskutera miljö- och klimatfrågor under högnivåmötet Stockholm+50 i början av juni är det bra om Ryssland är på plats, anser Henrik Carlsen, forskare vid Stockholm Environment Institute och biträdande programchef för Mistra Geopolitics.

Det är en svår balansgång, i det korta perspektivet blir Ryssland paria på alla sätt. Men det är också viktigt att upprätthålla en diplomatisk kanal, säger han.
När det gäller internationella miljö- och klimatförändringar måste alla länder vara med, annars kommer vi inte kunna göra det som krävs för att stabilisera klimatet och hejda förlusterna av biologisk mångfald. Man får bita i det sura äpplet och hålla två tankar i huvudet samtidigt. Kritisera Ryssland och stödja Ukraina men också fortsätta prata tillsammans i andra frågor.

Minskat förtroende

Rysslands Sverigeambassadör är anmäld som landets representant till FN-konferensen, som syftar till att snabba på takten i omställningen till en hållbar framtid. Men mötet sker mot en kuliss av minskat förtroende mellan stater i det internationella systemet – en utveckling som inleddes för flera år sedan men som accelererat på grund av kriget.

Redan för 50 år sedan var det spänt när världen samlades för den första FN-konferensen om miljön – även då i Stockholm. Det gnisslade framför allt mellan USA och Sovjetunionen, dock inte på grund av oenighet om vikten av miljösamarbete men spänningarna ledde ändå till att att Sovjet och flera öststater bojkottade konferensen.

Men i den bästa av världar kan internationella sammankomster som Stockholm+50 fungera som en neutral mötesplats, menar Carlsen.

Ett argument för att Sverige drev fram mötet 1972 var inte bara att man såg att miljöfrågorna växte, utan man ville också skapa en plattform för väst och öst att mötas. På denna tid sågs miljöfrågorna som mer harmlösa, säger han.
Den här typen av konferenser kan vara en oas dit man kommer för att diskutera miljö- och klimatförändring men i korridorerna eller kaffepausen också kan diskutera saker som i någon mening ligger högre upp på den internationella agendan just nu.

Annons

Annons

Grus i maskineriet

Det finns dock risk för att det minskade förtroendet mellan stater spiller över på arbetet med de globala klimat- och miljöförändringarna och att akuta frågor om staters existens och säkerhet överskuggar långsiktiga mål som hållbar utveckling.

Men det är svårt att veta hur Rysslands krig påverkar möjligheterna för att Stockholm+50 ska anses vara lyckat, framhåller Carlsen.

Det är naivt att tro att kriget i Ukraina inte påverkar förutsättningarna. Jag tror inte att det gör det enklare att komma fram utan är det något som kriget gör så är det att kasta grus i maskineriet, säger han.
På längre sikt kan ett sådant här krig få oss att vakna upp när det gäller kritiska frågor, som matsäkerhet, strategiska metaller och energi. Men för Stockholmsmötet hade det varit bättre utan gruset i det internationella systemets maskineri.

Kan obstruera

Staters nationella intressen väger tungt i globala sammanhang – och då gäller det att försöka hitta vägar framåt där egennyttan strålar samman med den kollektiva nyttan. Ett stabilt klimat är något som bör intressera de flesta, men bilden kompliceras av att det finns länder som faktiskt kan gynnas av klimatförändringarna, enligt Carlsen.

Ryssland kan i framtiden tjäna på ett något varmare klimat, då det kan öka skördarna och tillväxten i skogen på det norra halvklotet. Kreml är också starkt beroende av inkomsterna från fossila bränslen, den största källan till växthusgasutsläpp som bidrar till klimatförändring, vilket kan påverka viljan till utfasning.

Ryssland kan alltså både tjäna pengar på att förändra klimatet och dra fördelar av det förändrade klimatet.

Det gör att Ryssland kan ha skäl att obstruera eller hålla igen, säger Carlsen.
Och när Ryssland nu också har satt sig i en position där man har blivit internationell paria är det svårt att se att de kommer att gå fram med några konstruktiva förslag på en sådan här konferens.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.