A-
A+

Krigsbrottsåtalad: Anklagelserna är fiktion

Den krigsbrottsåtalade Hamid Noury med advokat Thomas Söderqvist i Stockholms tingsrätt. Noury misstänks för krigsbrott i samband med tusentals avrättningar i Iran.
Den krigsbrottsåtalade Hamid Noury med advokat Thomas Söderqvist i Stockholms tingsrätt. Noury misstänks för krigsbrott i samband med tusentals avrättningar i Iran.
BrottTT

Han har suttit häktad i över två år. Nu har krigsbrottsåtalade Hamid Noury gett sitt vittnesmål i Stockholms tingsrätt, där tiotals personer under hösten pekat ut honom som delaktig i avrättningarna av tusentals politiska fångar i Iran 1988.

Annons

Annons

Den krigsbrottsåtalade Hamid Noury till vänster.
Den krigsbrottsåtalade Hamid Noury till vänster.
Demonstranter utanför Stockholm tingsrätt i samband med att den krigsbrottsåtalade Hamid Noury förhörs i Stockholms tingsrätt. Han misstänks för krigsbrott i samband med tusentals avrättningar i Iran.
Demonstranter utanför Stockholm tingsrätt i samband med att den krigsbrottsåtalade Hamid Noury förhörs i Stockholms tingsrätt. Han misstänks för krigsbrott i samband med tusentals avrättningar i Iran.

När rättegången började den 10 augusti lyste sommarsolen på demonstranterna utanför Stockholms tingsrätt. På tisdagsmorgonen står de på ett tunt lager snö.

Hamid Noury, den 60-årige iranske man som står åtalad i Stockholms tingsrätt, har hela tiden nekat till misstankarna om att han har varit delaktig avrättningarna. Det hela är en komplott mot den iranska staten, har han hävdat vid flera tillfällen.

Nu har rätten avsatt fyra dagar för Nourys förhör. Hans fru och ytterligare en anhörig finns med i rättssalen, där en modell av fängelset där avrättningarna ska ha ägt rum placerats. "Execution chamber", avrättningssal, står det på en papperslapp klistrad på en del av modellen.

Noury vill börja med att berätta fritt, säger hans advokat.

Därefter inleds ett långt anförande där Hamid Noury ihärdigt slår ifrån sig anklagelserna som han kallar fiktion. Han beskriver sig själv som en familjefar, shiamuslim och som en kunnig tjänsteman som alltid har hjälpt andra.

Han säger att han var pappaledig under de veckor då avrättningarna ägde rum. Dessutom hade han enligt egen utsago inte särskilt högt uppsatt roll i fängelset. Han hävdar också att han inte ens tillbringade mycket tid i Gohardasht, fängelset utanför Teheran där avrättningarna ska ha ägt rum.

Försvarar regimen

Rättegången har flera politiska aspekter.

Jag är ingen representant för Irans islamiska republik, säger Hamid Noury själv.

Målsägarna som har hörts under hösten har däremot inte bara förolämpat honom, utan även den iranska staten och folket, tycker han.

Noury nämner ayatolla Ruhollah Khomeini, den första ledaren efter den islamiska revolutionen 1979, nuvarande president Ebrahim Raisi och överbefälhavaren Qassem Soleimani, som dödades i en amerikansk drönarattack i Irak förra året, som personer som har förolämpats av målsägarna.

Än så länge har vi bara fått höra från ena sidan, som är emot den islamiska regimen, och ingenting från den andra sidan, säger han.

Han fortsätter senare med att hylla Khomeini och den iranska revolutionen.

Ayatolla Khomeini är enligt åklagare den som gav order om att avrätta fångarna. President Ebrahim Raisi har anklagats för att vara en av fyra män i den så kallade dödskommissionen, som fattade det slutgiltiga beslutet om vem som skulle leva och vem som skulle dö.

Annons

Annons

Vittnen: Läste upp namnen

Och Hamid Noury har av tiotals före detta fångar och deras anhöriga anklagats för att vara den som förde fångarna till den så kallade dödskorridoren, platsen där fångarna fick vänta på avrättningarna som ägde rum i salen bredvid. Flera har vittnat om att Noury var mannen som läste upp namnen på de som skulle avrättas och i vissa fall även ledde fångarna till snarorna.

Stort fokus ligger på gruppen Folkets mujahedin, som många av de avrättade fångarna tillhörde. De flesta demonstranter som under varje förhandlingsdag har stått utanför tingsrätten är kopplade till Folkets mujahedin.

Gruppen brukar beskrivas som en av Irans mest samordnade oppositionella rörelser, fast många andra regimkritiska iranier anser att den är kontroversiell – inte minst på grund av de många våldsdåd gruppen utförde under främst 80-talet.

Under en period var Folkets mujahedin terrorstämplad av EU, men den har sedan lång tid tillbaka övergett den väpnade kampen. Den politiska grenen är däremot aktiv än i dag och har en bas i Albanien. Under två veckor flyttade Stockholms tingsrätt förhandlingarna dit, eftersom många av målets misstänkta offer bor där.

Jämför med IS

Hamid Noury vägrar ta ordet "mujahedin" i mun. I stället kallar han dem "lilla gruppen", eller snarlika ordet "monafeghin", som betyder hycklare eller förrädare. Under eftermiddagen jämställer han Folkets mujahedin med terrorgruppen IS, vilket leder till protest från målsägarbiträdet Kenneth Lewis.

Jag ber er inte förolämpa den politiska motståndaren i det här målet. . . Organisationen har ett namn, använd det, säger rättens ordförande Thomas Zander.

Bilden som Noury målat av sig själv under sitt första vittnesmål i rätten, då han tillåtits prata fritt utan invändningar, är den av en djupt religiös och regimtrogen man som hyser stort förakt mot den organisation många målsägande tillhör.

Hur rätten ställer sig till anklagelserna och Hamid Nourys försvar mot dem kommer visa sig om tidigast ett halvår, då den historiska rättegången väntas avslutas.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.