Krisstöd pumpar upp klimatbudget

En gamechanger, sade finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) och miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) om budgetpaketet för miljö och klimat i september.
En gamechanger, sade finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) och miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) om budgetpaketet för miljö och klimat i september.
KlimatTT

Regeringen talar om höstbudgeten som den "grönaste" någonsin och får tummen upp för att den vill driva på för mer biodrivmedel.

Men flera av de gröna miljarderna är rena krispengar till kollektivtrafiken och godstågsbolaget Green Cargo, med oklar effekt på klimatet.

Annons

Annons

Det finns ett par bra direkta saker, framförallt reduktionsplikten, säger Svante Mandell, forskningschef för miljöekonomi på statliga Konjunkturinstitutet.

Därutöver, konstaterar han, finns det sådant som mer indirekt kan tänkas påverka utsläppen av klimatpåverkande gaser. Det handlar om pengar till kollektivtrafik, cykelinfrastruktur och godstransporter på järnväg.

Ej klimatpolitik

Det där är väl bra satsningar, men det är ju inte klimatpolitik, säger Mandell om de indirekta åtgärderna.

En budget som förändrar spelplanen för miljön och klimatet. En "gamechanger".

Så beskrev miljö- och klimatministern Isabella Lövin (MP) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) de uppemot 10 miljarderna av satsningar på miljö och klimat i budgeten för 2021.

Av budgetpengarna listas 5,4 miljarder under rubriken "Klimatsmarta resor". Av dem är 2 miljarder ett rent krisstöd till kollektivtrafiken i landet. Bolagen blöder pengar som en följd av minskat resande under pandemin.

Ytterligare 1, 4 miljarder är ett kapitaltillskott till krisande, statliga ägda godstågsbolaget Green Cargo. Därtill finns en halv miljard för järnvägsunderhåll samt 325 miljoner för investeringar i vägar och annat för att underlätta för cyklister.

Bara för att man gör det enklare att cykla är det ju inte säkert att folk gör det, som klimatpolitik sett är det väldigt dålig träffsäkerhet på den, säger Svante Mandell.

Isabella Lövin anser att infrastrukturpengar mycket väl hör hemma under miljö- och klimatsatsningarna.

Det är något som i högsta grad påverkar utsläppen och är nödvändiga för omställningen, säger Lövin.

Annons

Annons

Håller inte med

Hon håller inte med om att pengarna till Green Cargo är krispengar utan klimatpolitisk inverkan.

De behöver ett stöd för att fortsätta utveckla. Vi behöver flytta över gods från lastbil till järnväg, men där har vi de senaste åren sett en utveckling åt rakt motsatta hållet, säger Lövin.

Klimatpolitiska rådet ska, på regeringens uppdrag, följa upp regeringens klimatpolitik och kritisera den om riktningen är fel. Rådet slog i sin rapport i våras ned på en rad saker.

Det finns flera konkretiseringar och förbättringar, inte minst inom transportområdet. Regeringen skärper bonus malus, jobbar med reduktionsplikten och gör vissa specifika satsningar på järnväg, säger Johan Kuylenstierna, ordförande i rådet.

För rådet är det viktigt att se hur budgeten i sin helhet, inte bara de tio miljarderna av nära 1200 miljarderna, påverkar klimatet.

Både rådet och KI lyfter fram reduktionsplikten som ett viktigt och effektivt verktyg.

Reduktionsplikten innebär att en allt större andel av bensin och diesel ska bestå av biodrivmedel, som ger mindre utsläpp. Det är, menar de, en åtgärd som går direkt på utsläppen och därför är effektivare än andra åtgärder med mer indirekt och osäker effekt.

Ger resultat

Isabella Lövin anser sig redan kunna peka på ett resultat av tyngd: Det faktum att Preem har skrotat planerna på att bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil.

Det sker, bland annat, med hänvisning till att reduktionsplikten kommer att minska efterfrågan på dagens typ av bensin och diesel.

Men farhågor finns angående tillgången på biodrivmedel.

Det är en sak att gå över till biodrivmedel, en annan att det blir hållbart. Det handlar om kapacitet att säkerställa mer hållbara biodrivmedel utan att orsaka nya problem, säger Johan Kuylenstierna.

Han framhåller att mycket av biodrivmedlen idag importeras och att en bas är restprodukter från palmolja.

Isabella Lövin understryker att regeringen nu ger svenska tillverkare, som Preem, möjlighet att ställa om till mer biodrivmedel när efterfrågan ökar i och med bränslebytet.

Nu visar regeringen med hela handen att här finns alla möjligheter och att det finns avsättning för bränslet. Vi hoppas ju på en hållbar produktion i Sverige, säger Lövin.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons