A-
A+

Kritik mot regeringens planer för Cementa

Kalkbrytning på Gotland. Arkivbild.
Kalkbrytning på Gotland. Arkivbild.
EkonomiTT

Regeringen får kritik för de planerade lagändringarna för att under en period fortsätta tillåta kalkbrytning på Gotland. Förslagen beskrivs som en "extraordinär" åtgärd.

Uppsala universitet menar att de till och med utmanar domstolarnas oberoende.

Annons

Annons

Mark- och miljööverdomstolen underkände i juli Cementas konsekvensanalys för att få fortsätta bryta kalk i Slite på Gotland. Tillståndet för kalkbrytning går därmed ut den sista oktober.

För att förhindra vad branschen beskriver som en stundande cementkris har regeringen tagit fram lagändringar som ska göra det möjligt att bryta kalk i ytterligare omkring åtta månader.

Förslagen handlar om tillfälliga ändringar i miljöbalken. De är helt anpassade till Cementas behov av att undvika ett stopp i produktionen och ska ge bolaget möjlighet att bryta den mängd kalk som det nuvarande tillståndet ger utrymme för men som inte kommer att vara utnyttjad den 31 oktober.

"Akut åtgärd"

Remissinstanserna har haft knappt en vecka på sig att komma med synpunkter på förslaget. Flera har inte svarat och framhåller att de haft alldeles för kort tid på sig, Gotlands kommun har avstått helt.

I breda termer ställer sig näringsliv och industri bakom lagändringen. Branschorganisationen Svensk Betong påpekar, liksom flera andra, att det dock behöver komma på plats en permanent lösning, snarare än det undantag som regeringen planerar för Cementa.

Regeringens förslag ska ses som en "akut delåtgärd som inte undanröjer risken för byggkris då det handlar om en begränsad mängd kalksten."

Andra remissinstanser kritiserar planerna. Naturskyddsföreningen skriver att de aldrig tidigare hört om att ändringar gjorts i miljölagstiftningen för att en enskild verksamhetsutövare inte beviljats miljötillstånd av prövningsmyndigheterna.

"Att tillståndsprövningen nu ska göras skyndsamt av regeringen som första instans, troligen utan erforderlig miljöbedömning av verksamhetens effekter på miljön – framför allt grundvatten – utgör en extraordinär lagstiftningsåtgärd."

Annons

Annons

"Utmanar domstolarna"

Naturskyddsföreningen ifrågasätter också om regeringens förslag är förenligt med EU-rätten, och saknar analyser av hur förslagen förhåller sig till EU:s livsmiljödirektiv och fågeldirektiv.

Även SMHI påpekar att det inte finns någon heltäckande beskrivning av vilka konsekvenser lagändringen kan få på miljön.

Uppsala universitet framhåller att lagändringar visst kan göras om domstolarnas beslut inte går i linje med lagstiftarens intention.

Men lagändringarna som nu föreslagits innebär att regeringen "söker påverka ett rättsförhållande som varit föremål för ett lagakraftvunnet utfall i domstol", vilket enligt universitetet innebär att domstolarnas oberoende och självständighet "förefaller utmanade om förslaget skulle antas".

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 10 oktober.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!