A-
A+

Kritiserad fråga kvar hos Kulturrådet

Den konstnärliga friheten ska värnas när statliga myndigheter och stiftelser beviljar bidrag till kulturens aktörer, enligt årets regleringsbrev från regeringen. Arkivbild.
Den konstnärliga friheten ska värnas när statliga myndigheter och stiftelser beviljar bidrag till kulturens aktörer, enligt årets regleringsbrev från regeringen. Arkivbild.
KulturTT

Är 2022 året då konsten blir fri? För första gången betonar regeringen den konstnärliga friheten i sitt uppdrag till Statens kulturråd. Men samtidigt kvarstår alla tidigare krav på att verka för olika gruppers rättigheter.

Annons

Annons

Kulturrådet jobbar just nu med att ta fram nya riktlinjer för hur de statliga kulturbidragen ska beviljas, berättar generaldirektören Kajsa Ravin. Arkivbild.
Kulturrådet jobbar just nu med att ta fram nya riktlinjer för hur de statliga kulturbidragen ska beviljas, berättar generaldirektören Kajsa Ravin. Arkivbild.

Ett mål om att värna den konstnärliga friheten, i enlighet med de nationella kulturpolitiska målen, kommer allra först i årets regleringsbrev till Kulturrådet från regeringen. Formuleringen är ny och kommer dessutom före kravet att verka för kultur i hela landet.

Det är en jätteviktig och kraftfull markering från regeringen, att det står allra först är en tydlig signal, säger Kajsa Ravin, Kulturrådets generaldirektör.
Men det är också viktigt att säga att målet om konstnärlig frihet har styrt vår verksamhet och varit ryggraden hela tiden ända sedan Kulturrådet kom till.

Ändå efterlyste Myndigheten för kulturanalys en tydligare gränsdragning för att värna just den konstnärliga friheten i utredningen "Så fri är konsten" som presenterades i somras. När det gäller Kulturrådet lyfte man fram att de som söker statliga bidrag därifrån tillfrågas i ansökningsblanketten om de integrerar olika rättighetsperspektiv – exempelvis mångfald eller jämställdhet – i sina projekt, sin verksamhet eller sin musikutgivning.

De 13 eller 14 procent som uppgav att frågan fått dem att förändra sin ansökan är 13 eller 14 procent för mycket, enligt Kajsa Ravin.

Men min bild är samtidigt att många konst- och kulturaktörer arbetar med den här typen av tematik, eftersom den diskuteras i samhället finns den även i kulturen, säger hon.

Även mångfalden ska värnas

För Kulturrådet kvarstår samtidigt uppdragen att arbeta för bland annat jämställdhet, mångfald, barn- och unga, hbtq-personers rättigheter liksom för människor med funktionsvariationer samt nationella minoriteter, framhåller Kajsa Ravin. Även de nationella målen för kulturpolitiken ska följas.

Exakt hur Kulturrådet ska förhålla sig till alla dessa perspektiv i sin bidragsgivning har dock aldrig framgått i direktiven från regeringen och gör det inte nu heller. I stället är det upp till Kulturrådet att ta fram egna riktlinjer och sedan redovisa dessa både utåt och till regeringen.

Riktlinjerna beslutar vi om själva. Alltså, hur genomför vi det här? Riktlinjerna finns ju till för transparens och rättssäkerhet. Alla som söker pengar kan gå in och läsa, "aha, det är så här de gör".

Annons

Annons

"Väldigt komplext"

Enligt Kajsa Ravin hade Kulturrådet redan före Kulturanalys utredning börjat se över både ansökningsblanketter och de omfattande formulär som mottagarna ska använda för att redovisa hur man använt sig av beviljade statliga kulturmedel.

TT: Än så länge finns finns den kritiserade frågan i ansökningsblanketten kvar, varför?

Man kan tycka att "är det inte bara att ändra den här blanketten så är det klart?". Men vi måste gå igenom helheten och det tar tid, det här är väldigt komplext.
Om och när vi tar bort den måste vi veta vad vi gör i stället? Hur följer vi upp? Men det är ju inte så att vi tycker att frågan är uttryckt på bästa sätt i dag. Det tycker vi inte. Då skulle vi ju inte ha satt i gång det här redan innan Kulturanalys kom med sin rapport. Vi ser att den är ett verktyg som inte fungerar, vi måste arbeta på ett tydligare sätt.

TT: Vad kan ni göra för att konsten ska bli friare?

Jag ska inte föregripa det arbete som pågår i Kulturrådet, det sker på hela myndigheten och även vår styrelse är väldigt engagerad i detta. Jag tycker det är viktigt att det löper på. Men vi är en statlig myndighet, det finns en nationell kulturpolitik som är tagen i riksdagen. Vi ger medel enligt lagen.

De nya riktlinjerna ska enligt Kajsa Ravin vara klara före sommaren.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.