A-
A+

L-beslut kan bli besvärliga för högerregering

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.
PolitikTT

Liberalerna siktar på en borgerlig regering som ska kunna söka stöd hos Sverigedemokraterna.

Men flera beslut på landsmötet kan skapa problem.

Annons

Annons

Liberalernas landsmöte avslutades med en het debatt om migrationspolitiken. Partistyrelsen lyckades avvärja ett hotande nederlag.

Debatten rörde en motion om att återgå till permanenta uppehållstillstånd för dem som får asyl.

Det vore en 180 graders omsvängning av vår politik, sade Fredrik Malm från partistyrelsen.

Partiets linje har de senaste åren varit att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregeln. Det är också vad som gäller i den nya asyllagen sedan i somras.

Det här systemet krossar människor. Barn behöver trygghet. Det får man inte med tillfälliga uppehållstillstånd, sade Kornelius Persson, ombud från Västsverige.

Debatten slutade med en kompromiss om att Liberalernas principiella utgångspunkt är att permanenta uppehållstillstånd ska gälla, men att det inte går att genomföra innan EU:s migrationspolitik ändrats väsentligt.

Om motionen hade bifallits hade L varit ensam om att driva permanenta uppehållstillstånd i en eventuell regering med M och KD efter valet.

Politiskt vägval

I fredags ställde sig landsmötet bakom partiledningens linje i regeringsfrågan. Den innebär att L ska sikta på att sitta i en borgerlig regering, som kan söka stöd i olika sakfrågor hos alla partier, inklusive SD.

Men landsmötet har också, mot partistyrelsens vilja, tagit flera beslut som kan ställa till besvär för en sådan regering.

Det blev nej till att polisen ska få upprätta tillfälliga visitationszoner och till anonyma vittnen. Det blev nej till att ställa språkkrav för att få permanent uppehållstillstånd.

Nej blev det även till att personer som döms för grova terrorbrott ska kunna fråntas sitt medborgarskap om de har dubbla medborgarskap.

På de punkterna tycker nu L annorlunda jämfört med M, KD och SD. Dessutom antog landsmötet en motion om att underlätta för familjeåterförening i asylpolitiken, som partistyrelsen inte ville bifalla.

De liberaler som hade velat se tydligare gränser för vad L kan samverka med SD om, gläds över nej-besluten och ser dem som "socialliberala" segrar.

Annons

Annons

Grunden lagd

När landsmötet avslutades var partiledaren Nyamko Sabuni ändå nöjd.

Vi har lagt grunden för valet 2022, sammanfattade hon.

Liberalernas främsta frågor i valet blir skola, klimat och integration inför valet.

Landsmötet uppdaterade L:s skolpolitik. Bland annat ska stödet för elever med särskild behov öka. Till exempel ska rektorn få ordinera obligatorisk lovskola och ett extra "stödår" för elever som inte är behöriga för gymnasiet.

Ett beslut, som orsakade debatt, var att elever ska få ställas i kö till populära skolor högst ett år innan skolstart.

Landsmötet uppdaterade också klimatpolitiken. Grunden är att klimatmålen ska kunna nås med ekonomisk tillväxt. L vill satsa stort på elektrifiering, på infångning av koldioxid i atmosfären samt förlänga driften av kärnkraftsreaktorer.

Sänkt bränsleskatt

L anser att koldioxidskatten på bensin kan sänkas i takt med att den så kallade reduktionsplikten utökas.

Landsmötet antog dessutom de sista delarna i L:s program för att Sverige inte ska utsatta områden 2030. En del, förslag som berör skola och bostäder, antogs redan på L:s partiråd i våras.

Programmet kallas Förortslyftet och innehåller över 200 förslag. Sabuni har stora förhoppningar om att programmet inte bara ska lyfta förorterna utan även L i valrörelsen.

Liberalerna är partiet som vill och kan vända utvecklingen i utsatta områden, sade hon i ett av sina landsmötestal.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.