A-
A+

Lång väntan på bostad för våldsutsatta kvinnor

Enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät gav 46 av 290 kommuner förtur till kvinnor som utsatts för våld av närstående under 2020. Arkivbild.
Enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät gav 46 av 290 kommuner förtur till kvinnor som utsatts för våld av närstående under 2020. Arkivbild.
InrikesTT

Det tar för lång tid för våldsutsatta kvinnor att få en ny bostad, menar både kvinnojourer och privata fastighetsbolag.

Fastighetsaktörer har nu börjat samarbeta med kvinnojourer för att snabba på processen.

Annons

Annons

I fjol polisanmäldes 23 200 fall av misshandel av kvinnor, enligt Brottsförebyggande rådet. I 80 procent av fallen var kvinnan bekant med förövaren.

Dessutom anmäldes 1 530 fall av grov kvinnofridskränkning. Att hitta en ny bostad för kvinnor som är utsatta för detta kan vara ett sätt att ta sig ur våldet.

Enligt Mathilda Lundin från Her House Foundation, en stiftelse som bland annat samarbetar med privata fastighetsbolag för att ge våldsutsatta kvinnor förtur till bostäder, borde det vara självklart att kvinnorna som är utsatta för våld i nära relation får förtur.

De här kvinnorna är brottsoffer så därför borde det vara självklart att de får gå före i kön och få hjälp. Vi har valt att fokusera på privata bostadsbolag för att det är där vi kan göra skillnad.

K-fast, Magnolia, Holmströmsgruppen och Sveaviken Bostad är några av de fastighetsaktörer som stiftelsen i dagsläget samarbetar med.

Kommunerna saknar möjligheter

Vd:n för Sveaviken Bostad, Pär Thomaeus, säger att de tillsammans med Her House ser över vad det finns för behov för utsatta kvinnor på de orter där de verkar.

Från vår sida känns det självklart att göra det här. Det är en enorm bostadsbrist i Sverige så allt vi bygger blir uthyrt fort.

TT: Egentligen är det kommunernas ansvar. Varför gör ni som privat bolag det här?

Det ser oftast inte ut så i verkligheten. Kvinnorna som kommer in till kvinnojourerna får en tillfällig bostad, men sedan måste de hitta något permanent. Dessvärre har ofta kommuner inte möjlighet att förse kvinnorna med de lägenheter som behövs. Då är det bättre att man kan gå direkt till byggaktörerna och fastighetsägare och lösa det på den vägen.
Självklart hade det varit önskvärt om kommunerna kunde lösa det här men det gör de inte. Därför ser vi att behovet är stort.

Annons

Annons

Nödvändigt att ta socialt ansvar

När bostadsmarknaden ser ut som den gör i dag måste de privata bostadsbolagen ta ett socialt ansvar, menar Olga Persson, ordförande för Unizon, ett riksförbund för över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer.

Det som kommuner kan göra i frågan är att till exempel ge förtur till våldsutsatta kvinnor i de kommunala bostadsköerna. Men enligt Olga Persson tar de kommunala bostadsbolagen inte ansvar och kommunerna gör inte vad de ska.

I den extremt privatiserade bostadsmarknad som finns i Sverige i dag så måste i stället de privata bolagen ta det här ansvaret.

Förutom att tänka på hållbarhet ur klimatsynpunkt, något som krävs av fastighetsbolag i dag, måste nu även så kallad social hållbarhet tas i åtanke, fortsätter Olga Persson.

Vi tror att det blir helt nödvändigt på dagens marknad att definiera sig som ett bolag som tar socialt ansvar.

Behöver hjälpas åt

Kommunernas och regionernas medlems- och arbetsgivarorganisation Sveriges kommuner och regioner (SKR) välkomnar att fler samarbetar för att hjälpa våldsutsatta till en ny bostad.

Som bostadsmarknaden ser ut just nu tar det för lång tid. En del våldsutsatta behöver bara stöd för att hitta bostad, och inte så mycket annat stöd från socialtjänsten. Om andra aktörer då är med och hjälper till att lösa bostadssituationen ser socialtjänsten positivt på det, säger Renée Andersson, handläggare för kvinnofridsfrågor på SKR.

Samtidigt har kommunerna ett bostadsplaneringsansvar. När det kommer till gruppen våldsutsatta har kommunerna inte samma lagstiftande ansvar som för till exempel gruppen LSS eller äldreboenden.

Socialtjänsten ska hjälpa till med bostad för våldsutsatta, vilket de också gör och lägger ner mycket tid och kraft på. Men socialtjänsten har ingen stor tillgång till bostäder. Därför samarbetar de både med privata bostadsföretag och med allmännyttan (kommunala bostadsbolag), säger Renée Andersson.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.