Lärare ska bli bättre på att hantera adhd

Skolan måste bli bättre på att hantera barn och ungdomar med diagnoser som adhd, autism och Tourettes syndrom. Arkivbild.
Skolan måste bli bättre på att hantera barn och ungdomar med diagnoser som adhd, autism och Tourettes syndrom. Arkivbild.
UtbildningTT

Framtidens lärare ska bli bättre på att hantera elever med adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Nya examensmål för lärarutbildningen sätts upp och ska gälla från hösten 2021.

Annons

Annons

Matilda Ernkrans (S), högskoleminister, börjar de nya examensmålen på förskollärar- och lärarutbildningen att gälla från hösten 2021. Arkivbild.
Matilda Ernkrans (S), högskoleminister, börjar de nya examensmålen på förskollärar- och lärarutbildningen att gälla från hösten 2021. Arkivbild.

Bakgrunden är enligt regeringen en rad rapporter som visar på behovet av ökad kompetens inom skolan när det kommer till att hantera och stödja elever med diagnoser som adhd, autism och Tourettes syndrom.

Det här är en del i den reformering av lärarutbildningen som regeringen gör tillsammans med C och L och det finns en bred enighet i att blivande förskollärare och lärare behöver få mer kompetens kring detta, säger högskoleminister Matilda Ernkrans (S) till TT.

Fem procent

Diagnoserna går under samlingsbegreppet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – som bland annat innebär svårigheter med det sociala samspelet. Och baserat från siffror från den psykiatriska diagnoshandboken DSM-5 från 2013 bedöms nästan fem procent av alla barn och ungdomar i Sverige ha någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Det kan man tänka sig är en till två elever i varje klass. Så det är klart att det är viktigt att man som lärarstudent får en bra kompetens i hur man möter de här barnen och hur man kan bygga trygghet och en bra inlärningsmiljö i skolan, säger Ernkrans.

Annons

Annons

Från hösten 2021

De nya examensmålen träder i kraft den 1 januari 2021 och börjar tillämpas på både förskollärar- och lärarutbildningen hösten 2021.

Det innebär bland annat att studenter ska "visa förmåga att identifiera, och i samverkan med andra, tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser – inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter."

Hur målen rent konkret ska implementeras i utbildningarnas innehåll ansvarar sedan universitet och högskolor för.

Det är nästa steg och det är sånt som styrs av läroplaner och annat, säger Matilda Ernkrans.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons