Ledande vetenskapstidningar vill peta Trump

President Donald Trump har retat upp en stor del av forskarvärlden. Arkivbild.
President Donald Trump har retat upp en stor del av forskarvärlden. Arkivbild.
VetenskapTT

Aldrig förr har så många av världens främsta vetenskapliga tidskrifter tagit politisk ställning inför ett amerikanskt presidentval. Vad är det som händer inom forskarvärlden?

Annons

Annons

För första gången i sin 208-åriga historia har den högt rankade amerikanska tidskriften The New England Journal of Medicine (NEJM) tagit politisk ställning. Samtliga 34 redaktörer har undertecknat en vasst formulerad ledare, där det bland annat står att "det här valet ger oss en möjlighet att skipa rättvisa".

Det är Trumpadministrationens hantering av coronakrisen som fått bägaren att rinna över för medicintidskriftens redaktörer: "De har tagit en kris och förvandlat den till en tragedi."

Obevekliga attacker

NEJM är långt ifrån den enda vetenskapliga tidskrift som tagit klivet in på den politiska arenan inför detta laddade presidentval. De två absolut främsta vetenskapliga tidskrifterna i världen – brittiska Nature och amerikanska Science – har gjort likadant. De pekar förutom hanteringen av coronakrisen på en rad olika områden för att motivera sitt ställningstagande. Inte minst klimatfrågan. "Ingen amerikansk president har i modern tid så obevekligt attackerat och underminerat så många värdefulla institutioner", skriver Nature.

Ett exempel på en sådan institution är enligt skribenterna den amerikanska miljömyndigheten EPA. Donald Trump tillsatte först en chef, Scott Pruitt, som tydligt deklarerat att han inte trodde på att människans utsläpp av växthusgaser påverkar jordens klimat. När Pruitt sedan tvingades avgå, efter anklagelser om etiska övertramp, ersattes han av Andrew Wheeler – en tidigare lobbyist för kolindustrin. Hittills har EPA monterat ned drygt 80 lagar och regleringar som ska skydda miljön. Det har bland annat lett till minskade krav att begränsa utsläppen av växthusgaser, kvicksilver och svaveldioxid.

Annons

Annons

Inte förvrängas

Andra vetenskapliga tidskrifter som har valt att ta ställning mot Donald Trump i det kommande presidentvalet är exempelvis The Lancet och Cell. Dessutom har 81 amerikanska Nobelpristagare uttryckt sitt stöd för demokraternas presidentkandidat Joe Biden i ett öppet brev: "Aldrig tidigare i vår nations historia har det varit mer nödvändigt för våra ledare att kunna uppskatta vikten av vetenskap."

Och den amerikanska vetenskapsakademin har tillsammans med akademin för medicinsk vetenskap gjort ett liknande uttalande: "Politik måste grundas på bästa tillgängliga evidens, utan att den förvrängs, döljs eller på annat sätt avsiktligt manipuleras."

Just det här att så många högprofilerade vetenskapliga tidskrifter aktivt går ut och tar ställning, det är en tydlig indikation på att vetenskapen har problem i USA. Och det beror på presidentens inställning till vetenskap, som i vissa fall är ganska tydligt deklarerad, säger Sven Stafström, generaldirektör på svenska Vetenskapsrådet.

"Inte spillt över på oss"

Men hittills har han inte sett några tecken på att detta skulle ha påverkat forskningen i Sverige nämnvärt, trots att det finns gott om samarbeten mellan amerikanska och svenska forskare och institutioner.

Vi har inte fått några signaler om att det uppstått problem på forskarnivå när det gäller utbyte med USA. Det här är först och främst ett nationellt problem i USA, som såvitt jag känner till ännu inte har spillt över på oss, säger Sven Stafström.

Starka åsikter

Frågan är om de här uppropen spelar någon roll. Den amerikanske kommunikationsforskaren Mathew Nisbet, vid Northeastern University, är tveksam. I en intervju med tidskriften Scientific American – som för övrigt också, för första gången i sin 175-åriga historia, har tagit politisk ställning och stödjer Joe Biden – säger han att de flesta redan har så starka åsikter när det gäller valet, att den här typen av "stöd från eliten" inte kommer att få någon att ändra uppfattning.

Mathew Nisbet är snarare orolig att den här typen av politiska ställningstaganden från forskarvärlden, som tidigare närmast satt en ära i att stå utanför partipolitiken, riskerar att förvärra situationen. Det riskerar att färga allmänhetens uppfattning om forskarvärlden, vilket på sikt kan skapa en onödig klyfta och skada förtroendet hos stora väljargrupper.

"Varken liberal eller konservativ"

Men den amerikanska vetenskapsakademins ordförande Marcia McNutt menar att det egentligen inte handlar om att forskarvärlden tar politisk ställning.

Det är snarare ett ställningstagande som säger "låt oss inte vara politiska när det handlar om vetenskap", säger hon till Scientific American.

Eller som de 34 redaktörerna på The New England Journal of Medicine uttrycker det i sin ledare: "Sanningen är varken liberal eller konservativ."

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons