Ljusning för klimatet – fast mer behövs

Julskyltning utanför toppmöteslokalerna i Bryssel där EU-ländernas stats- och regeringschefer suttit samlade sedan lunchtid i torsdags.
Julskyltning utanför toppmöteslokalerna i Bryssel där EU-ländernas stats- och regeringschefer suttit samlade sedan lunchtid i torsdags.
EUTT:s korrespondent

Natten blev till dag innan det blev någon ljusning för EU:s klimatmål.

Frågan är bara om det räcker med "minst 55 procent" i utsläppsminskningar till år 2030.

Annons

Annons

Annons

Annons

Först klockan halv nio på fredagsmorgonen kom besked om att de 27 medlemsländerna bestämt sig om vad som ska gälla om tio år, jämfört med hur mycket som släpptes ut år 1990.

Dagens överenskommelse sätter tydligt kursen mot klimatneutralitet år 2050. Det framtidssäkrar unionen. Alla medlemsländer kommer att tjäna på det. Den gröna given kommer att vara vår tillväxtsstrategi, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på sin presskonferens efter maratonmötet i Bryssel.

Siffran är den väntade, men satt hårt åt när ledarna fastnade i detaljdiskussioner under natten.

"Alla måste säga ja"

Det är inte så konstigt, tycker å andra sidan statsminister Stefan Löfven (S).

Länderna har väldigt stora skillnader i förutsättningarna. Det skiljer oerhört mycket. Då blir det viktigt med formuleringarna, säger statsministern på en pressträff med svenska journalister.

Han och Sverige hade velat gå längre, men betonar ändå att alternativet riskerade att bli ett nej – och att man då skulle sitta kvar med nuvarande målsättning om en utsläppsminskning på endast 40 procent.

Det är så i det Europeiska rådet (toppmötet): alla måste komma överens, annars blir det inget. Alla måste säga ja.

Annons

Annons

Hoppas på mer

EU-parlamentets ansvariga för klimatmålen, svenska ledamoten Jytte Guteland (S), välkomnar uppgörelsen.

Men 55 procent räcker ju inte, konstaterar hon samtidigt till TT.

Guteland hoppas dock kunna få upp ambitionerna ytterligare i de kompromissförhandlingar som nu kommer att inledas mellan EU:s ministerråd och EU-parlamentet.

Stefan Löfven tror även att tiden talar för skarpare mål.

Vi kommer mer och mer in i ett momentum där fler och fler ser nyttan med detta. Det här är inte en börda. Det är här vi har framtidens jobb och framtidens välfärd, säger Löfven i Bryssel.

Budgetstrid

Toppmötet i Bryssel kom till sist att vara i över 20 timmar, sedan även relationerna med Turkiet, coronaläget och inte minst striden om nästa långtidsbudget krävt ordentligt med tid.

Polen och Ungern har i flera veckor blockerat budgetarbetet efter missnöje med de nya regler som övriga länder drivit igenom kring kravet på att alla ska följa grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Nu finns en uppgörelse som inte ändrar ordalydelsen i reglerna, men som förtydligar när de ska användas och att ett utlåtande om dess laglighet ska sökas från EU:s domstol.

Vem fick backa?

Budgetglädjen grumlas dock av spretande åsikter om hur det egentligen gick till när de två länderna till sist sade ja. Var det Ungern och Polen som gick de övriga till mötes av rädsla för att förlora en massa stöd? Eller var det tvärtom majoritets-EU som vek ner sig för att få sin budget och det gigantiska coronastödet på plats?

Stefan Löfven har sin uppfattning klar.

Ungern och Polen tvingades backa. Det gjorde de efter att ett ultimatum ställdes till dem: gå med på det här, annars så går vi övriga medlemsländer vidare utan er. Det här är en stor seger för Sverige och för våra samarbetspartner, säger Löfven i Bryssel.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons