Lokala råd ska sätta press på regionerna

Entrén till Folkhälsomyndigheten i Solna, Stockholm. Arkivet.
Entrén till Folkhälsomyndigheten i Solna, Stockholm. Arkivet.
CoronavirusetTT

Folkhälsomyndigheten lockar med utfärdande av lokala råd för att förmå regionerna att skala upp sitt smittskyddsarbete.

Innan råden skärps måste regionerna ha agerat på egen hand.

Annons

www.krisinformation.se

Annons

www.krisinformation.se

Lokala skärpningar av Folkhälsomyndighetens allmänna råd är inte bindande och ger inga utökade befogenheter. Trots det är råden guld värda för regionerna, även om de själva lika bra kan gå ut med uppmaningar och rekommendationer.

Det blir en större tyngd med Folkhälsomyndighetens allmänna råd, säger Folkhälsomyndighetens chefsjurist Bitte Bråstad.

Totalt 13 av landets 21 regioner har nu lokala råd från Folkhälsomyndigheten, men de har inte alltid utfärdats tidigt nog enligt regionernas önskning. Norrbotten, som till slut fick sina FHM-märkta råd i tisdags, ville egentligen ha dem på plats förra veckan. Och Blekinge, som fortfarande inte har fått myndighetens välsignelse, beslutade att i stället gå ut med egna råd vars innehåll påminner mycket om Folkhälsomyndighetens.

Jag förvarnade Folkhälsomyndigheten om att vi skulle gå ett snabbspår, säger Blekinges smittskyddsläkare Bengt Wittesjö.

TT: Vad sa de då?

De hade ingen kommentar om det.

"Mycket engagemang"

Folkhälsomyndigheten har hittills under hösten utfärdat lokala råd pö om pö, med Uppsala först ut. Anledningen till det är bland annat, enligt Folkhälsomyndighetens chefsjurist, att regionerna själva först ska ha vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa covid-19.

De som får ökad smittspridning måste göra allt vad de kan regionalt först, att man utökar testningen, smittspårar och för dialog med lokala arbetsplatser och skolor till exempel, säger Bitte Bråstad.

Chefsjuristen menar att arbetssättet har inneburit positiva effekter.

Det har inneburit mycket mer engagemang från regionerna.

Annons

Annons

Egna Blekingeråd

Smittskyddsläkare Bengt Wittesjö säger sig inte ha fått höra varför Folkhälsomyndigheten inte skärpt råden i Blekinge. Han uppfattar det dock som en medveten strategi från myndigheten att skärpa råden successivt.

Jag kan tycka att det är en bra strategi. Hade man tagit alla på en dag hade det uppmärksammats en gång och sedan inte blivit intressant längre. Nu upprätthåller man uppmärksamheten, men då blir det så klart en viss otålighet hos vissa regioner som då tycker att man har hamnat långt bak i kön och där tillhör vi ju, säger han.

TT: Då frångår ni strategin?

Ja, det gör vi.

Trots att Blekinge infört egna råd vill smittskyddsläkaren fortfarande få Folkhälsomyndighetens lokala skärpningar.

Det är en viktig signal till befolkningen om att det är allvar, säger Bengt Wittesjö.

TT: Räcker inte era egna råd?

Det vet jag inte. Jag tycker det är väl så tungt att vi samlade går ut med detta. Vi är fem kommuner, en länsstyrelse, en region och en smittskyddsläkare.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons