A-
A+

M: Gör Sverige till ledande gruvnation

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M) och Moderaternas Miljö- och klimatpolitisk talesperson Jessica Rosencrantz .
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M) och Moderaternas Miljö- och klimatpolitisk talesperson Jessica Rosencrantz .
PolitikTT

Moderaterna ska gå till val med en ny klimatpolitik.

Kärnkraften ska värnas, mer satsas på elektrifiering, och fler gruvor för mineralutvinning tillåtas.

Annons

Annons

Moderatledaren Ulf Kristersson presenterade på måndagen en "nationell reformagenda" för klimatet. Den består av nio delar som partistämman ska ta beslut om i oktober.

Moderaterna (M) kritiserar den rödgröna regeringen för att bedriva en ineffektiv klimatpolitik som riskerar att missa klimatmålen. Sveriges mål är "nettonoll" utsläpp år 2045.

M har dock inte själva räknat på hur mycket deras klimatpolitik kan minska utsläppen.

Det är svårt att räkna i förväg, men allt det vi nu föreslår ger kraftfulla förutsättningar för att elektrifiera transporter och industriprocesser med tillförlitlig elförsörjning, säger Kristersson.

"Tar tid"

M:s klimatagenda är i stora drag känd sedan tidigare. En viktig del är att kärnkraften ska "värnas".

Kärnkraften måste snarare byggas ut än avvecklas, säger Kristersson.

M vill ändra definitionen av Sveriges energipolitiska mål, så att kärnkraften kan vara en del av elproduktionen även efter 2040.

M föreslår också att staten satsar på forskningsanslag för en ny forskningsreaktor i Sverige. Syftet är att lägga grund för nästa generations kärnkraft.

Den tar tid att utveckla, men det pågår i andra länder där svenska företag deltar, säger Kristersson.

M vill utforma elmarknaden så att kärnkraftbolag får bättre betalt för att de skapar en stabil leverans av el. Hur det ska gå till måste utredas, uppger partiets klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz. Enligt henne handlar det inte om att ge statliga subventioner.

Annons

Annons

Mer pengar

M:s klimatagenda innehåller förslag som syftar till att skynda på elektrifieringen av vägtransporter, till exempel genom fler laddstationer i hela landet.

Partiet vill skrota dagens bonus-malussystem som ger en bonus vid köp av bränslesnåla bilar. I stället föreslår M en "nollutsläppsbonus" för elbilar och en "generös" skrotningspremie för gamla bilar med stora utsläpp.

M tycker att den rödgröna regeringens stöd för omställning i industrin, Industriklivet, är bra, men vill satsa mer pengar på det.

Partiet vill också satsa mer på teknik för att fånga upp och lagra kolidioxidutsläpp. Jessica Rosencrantz anser att regeringens nyligen presenterade satsning på 400 miljoner per år är för lite.

Hur mycket M vill lägga på till exempel Industriklivet, laddinfrastruktur eller lagring av utsläpp, nämns inte i klimatagendan. Jessica Rosencrantz hänvisar till kommande budgetförslag.

Kontroversiella delar

Bland de mer kontroversiella delarna i M:s klimatagenda finns att utöka utvinningen av metaller och mineraler. Det behövs, enligt M, bland annat för tillverkning av bilbatterier, men även för annan grön teknik. Partiet vill att Sverige ska bli en ledande gruvnation igen.

Det kan dock leda till andra negativa miljöeffekter.

Det är därför staten måste bestämma sig för en övergripande strategi, säger Ulf Kristersson.
Det är uppenbart att det har miljöpåverkan, men klimatnyttan måste man räkna in.

Moderaterna vill också slå vakt om skogsbruket och anser att den totala arealen skog som är skyddad från skogsbruk inte får utökas.

Kristersson tror att det finns goda förutsättningar för breda politiska uppgörelser om klimatpolitiken – om det inte vore för Miljöpartiet.

Det är uppenbart att de har ett otroligt dåligt inflytande på Socialdemokraterna, säger Kristersson.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!