A-
A+

Mer budgetdisciplin på önskelistan

Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten. Arkivbild.
Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten. Arkivbild.
EkonomiTT

Covid-19-pandemin har visat värdet av budgetdisciplin och buffertar i statsfinanserna, enligt Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten.

Det behövs beredskap för nästa kris.

Annons

Annons

Annons

Annons

Finansminister Magdalena Andersson (S) och regeringen får tummen upp för snabba och kraftfulla stödåtgärder i coronapandemin, men på flera punkter är kritiken hård från Finanspolitiska rådet. Arkivbild
Finansminister Magdalena Andersson (S) och regeringen får tummen upp för snabba och kraftfulla stödåtgärder i coronapandemin, men på flera punkter är kritiken hård från Finanspolitiska rådet. Arkivbild

Det låga ränteläget ses av många debattörer som ett skäl för staten att låna mer. Det tycker inte Lars Heikensten. Snarare tvärtom.

Pandemins krisåtgärder – som Riksbankens stödköp och nollränta – har ökat risken för en finansiell bubbla, enligt Finanspolitiska rådets ordförande.

Vi har haft en väldigt kraftig uppgång på börser och andra finansiella marknader. Värderingarna är rekordhöga. Och i Sverige är det privata låntagandet högt. Detta vet vi historiskt att det kan leda till bekymmer, säger han till TT sedan han presenterat en årsrapport med en utvärdering av svensk krispolitik från Finanspolitiska rådet.

Kan sluta med rejäla störningar

Heikensten pekar även på andra stora risker, som störningar i handeln, säkerhetspolitiska hot och allt allvarligare klimatproblematik som måste kunna hanteras.

På ett övergripande plan får regeringen godkänt för den finanspolitiska hanteringen av coronakrisen i rapporten.

Lagom, säger Heikensten, när han sammanfattar helheten.
Jag tycker att regeringen agerade klokt i våras, när man satte in rejält med åtgärder samtidigt som man inte tänjde på gränserna. Det fanns beredskap att sätta in ytterligare, tillägger han.

Det finns samtidigt skarp kritik mot enskilda delar av krispolitiken i rapporten. Den generella nedsättningen av arbetsgivaravgifter sågas för sin dåliga träffsäkerhet sedan den gått till alla arbetsgivare – även de som inte drabbats av krisen. Rådet saknar även statistiskt underlag för granskning och utvärdering av krisåtgärder och ser problem med sena besked vad gäller vissa stöd, bland annat för enskilda näringsidkare. Frekventa ändringar av stödvillkor har också krånglat till stödprocessen.

Rådet föreslår dessutom en gemensam portal för alla stöd framöver.

Annons

Annons

"Ett sluttande plan"

Den tyngsta kritiken riktas dock mot att finansminister Magdalena Andersson (S) inte presenterat någon plan för hur regeringen ska nå överskottsmålet igen. Skarp varningsflagga hissas även efter oppositionens så kallade utskottsinitiativ i februari.

De spelar i en division för sig, säger Heikensten, när han jämför de två punkterna med övrig kritik i rapporten.

Särskilt oroad är han för utskottsinitiativet, där oppositionen drev igenom ett beslut i riksdagen att skjuta till fyra miljarder i ökade utgifter 2021. Beslutet var ett avsteg från principen om att budgeten ska behandlas samlat i riksdagen. Socialdemokraterna tog ett liknande initiativ i opposition 2013 och den nuvarande oppositionen gjorde det också 2020.

Det är ett sluttande plan, säger Heikensten, när han jämför de tre utskottsinitiativen.

"Kortsiktig markering"

S-initiativet 2013 var en skattehöjning som stärkte statsfinanserna. Initiativet 2020 var utgifter med finansiering, så det var i teknisk mening budgetneutralt. Men det senaste var bara nya utgifter.

Den samlade budgetbehandlingen är en central del av ramverket. När man gång på gång tummar på den hotar man den ordning som gett oss goda statsfinanser under de sista 20 åren, säger Heikensten.
Det är uppenbart att det handlar om att man vill göra en kortsiktig politisk markering. Det har det varit alla tre gångerna – man har tyckt att det varit viktigare än att ta ansvar för helheten, tillägger han.

Vilken nivå den offentliga skulden bör ha kan man diskutera, men rådet och dess ordförande ser starka skäl för att inte öka upplåningen.

Vi ser flera orsaker till att vara mer oroliga, inte mindre oroliga, för framtida situationer där vi kan behöva ha goda reserver, säger Heikensten.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!