A-
A+

Mindre corona gav mer skolk

Efter en pandemi-dipp ökade skolket det gångna läsåret. Arkivbild.
Efter en pandemi-dipp ökade skolket det gångna läsåret. Arkivbild.
UtbildningTT

När coronarestriktionerna lättade och gymnasieeleverna kunde återgå till skolan så ökade också skolket.

Förra läsåret förlorade närmare 28 000 gymnasieelever studiebidraget på grund av för hög frånvaro.

Annons

Annons

Det är Centrala studiestödsnämnden (CSN) som hanterar studiebidragen och som nu sammanställt det gångna läsårets skolkstatistik. De nära 28 000 ungdomarna som miste studiebidraget utgör 7,9 procent av alla gymnasieelever. Läsåret dessförinnan, 2020/21, var andelen 6,4 procent – men det var också ett mycket pandemipräglat läsår med övervägande distansundervisning.

Med distansundervisning sjönk den inrapporterade frånvaron - till att börja med. Rektorer som intervjuades av Skolverket såg en positiv inverkan på närvaron, mätt i andelen elever som faktiskt kopplade upp sig mot skolan.

"Ganska väntat"

Men allt eftersom upptäckte rektorerna att effekten mattades av, säger Peter Engberg, analytiker vid CSN.

Lärare kunde också konstatera att det inte var lätt att bedöma om uppkopplade elever faktiskt deltog i undervisningen.

Och när eleverna åter skulle vara på plats i skollokalerna ökade frånvarorapporteringen igen.

Det var ganska väntat, säger Peter Engberg.

Andelen skolkare ökade det gångna läsåret till nära nog samma nivå som två läsår tidigare (2019/20), då den låg på 8,0 procent. Det går alltså att tala om en pandemidipp.

Annons

Annons

Stora skillnader

CSN:s statistik visar stora skillnader mellan kommunerna. Arjeplog och Dorotea hade inte några elever alls med för hög ogiltig frånvaro det gångna läsåret. Gävle hade den högsta andelen inrapporterade skolkare: 19,9 procent. Botkyrka hade den näst högsta andelen: 15,4 procent.

Likt tidigare år finns också skillnader inom elevgruppen. Skolk är vanligare bland killar än bland tjejer och mer vanligt förekommande på yrkesprogrammen än på de högskoleförberedande programmen. Vidare har fristående gymnasieskolor mer inrapporterat skolk än kommunala gymnasieskolor.

Till Kronofogden

Att bli av med studiebidraget kan givetvis bli kännbart för den enskilde individen. Det kan också få ännu större konsekvenser om redan utkvitterat bidrag inte betalas tillbaka. Läsåret 2020/21 fick 7 700 elever återkrav varav 1 000 blev ett fall hos Kronofogden.

CSN samarbetar med Kronofogden för att försöka förhindra att skulder går så långt som till Kronofogden, med information ute på skolorna och med hjälp i form av återbetalningsplan.

Tyvärr är det ganska svårt att få tag på ungdomar. Det är inte så många som svarar när vi ringer. Men när vi får kontakt ser vi att det gör stor skillnad, säger Peter Engberg.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.