A-
A+

Moderna Museets chef avfärdar rondellhund

2018 ville Sverigedemokraterna ställa ut Lars Vilks rondellhund på Fotografiska i Stockholm. Arkivbild.
2018 ville Sverigedemokraterna ställa ut Lars Vilks rondellhund på Fotografiska i Stockholm. Arkivbild.
KonstTT

Rondellhunden är inte Lars Vilks mest intressanta konstverk. Att den är en magnet för hat och hot gör den inte automatiskt till bra konst, framhåller Moderna Museets chef som avfärdar förslaget att ge teckningen en plats på museet.

Annons

Annons

Efter konstnären Lars Vilks bortgång har både Dennis Dahlqvist, konstkritiker på SVT, och Thomas Millroth, kritiker på Sydsvenskan, argumenterat för att Moderna Museet bör ta hand om Lars Vilks teckning av profeten Muhammed som rondellhund.

Moderna Museets chef Gitte Ørskou ser dock ingen framtid för verket på museet. I en debattartikel i Sydsvenskan förvånas hon över att "tongivande konstkritiker så tvärsäkert tycker att det är så självklart att inkludera verk som grundar sig på hatisk och kränkande ikonografi i Moderna Museets samling" skriver hon.

"Medveten provokation"

Gitte Ørskou fördömer de religiösa extremister som hotade och förföljde Lars Vilks men ser ingen anledning till att Museet borde köpa hans teckning.

"Det är bortom allt tvivel att teckningarna görs som en medveten provokation med avsikt att skapa spektakel i en tid som var och är starkt präglad av xenofobi och islamofobi. Att de mycket riktigt blivit som en magnet för hat och hot, diskussion och debatt gör dem absolut till ett intressant fenomen av sin tid – men det gör dem inte automatiskt till intressant konst."

Gitte Ørskou beskriver Lars Vilks som en betydande konstnär men tycker inte att just Muhammedteckningarna är hans stoltaste ögonblick.

"I själva verket är jag bekymrad över att diskussionen om detta verk riskerar att helt överskugga resten av konstnärskapet", skriver hon.

Annons

Annons

"Borde bevaras"

Mårten Arndtzén, konstkritiker på Kulturnytt, menar att Lars Vilks syfte med verket var att testa konstvärldens tolerans. I Kulturnytt argumenterar han för att museet borde köpa in teckningarna:

De borde bevaras, de är de enskilt viktigaste teckningarna i 2000-talets svenska konsthistoria hittills och de måste bevaras på ett konstmuseum som har möjlighet att hantera ett eventuell terrorhot och då finns bara Moderna Museet i Sverige, säger Mårten Arndtzén till Kulturnytt.
Jag kan förstås ha fel, men Gitte Ørskou som här anklagar konstkritikerna för tvärsäkerhet sätter alltså punkt för hela diskussionen innan det ens gått en vecka efter Lars Vilks död.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.