A-
A+

Mycket salt ökar risken för hjärtinfarkt

Hög konsumtion av salt kopplas till 22 procent av sjukdomarna i kranskärlen. Arkivbild.
Hög konsumtion av salt kopplas till 22 procent av sjukdomarna i kranskärlen. Arkivbild.
HälsaTT

Ohälsosamma matvanor är vad som mest ökar risken för att drabbas av hjärtsjukdomar – och saltet är den stora boven, visar en ny studie.

Annons

Annons

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-lungfonden. Pressbild.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-lungfonden. Pressbild.

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. Levnadsvanor – vad vi äter och dricker, hur mycket vi rör oss, om vi röker eller dricker alkohol – kan påverka risken att drabbas, men mest avgörande är kosten, enligt flera undersökningar.

Nu har Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi på uppdrag av Hjärt-lungfonden studerat kopplingen mellan levnadsvanor och hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige. Metoden som använts är densamma som i den internationella studien Global burden of disease, där kopplingarna till levnadsvanor beräknas genom en sammanvägning av resultaten från vetenskapliga studier som publicerats på området.

Vad som sticker ut i rapporten är matvanorna. Det är inte så belyst tidigare att det är den kategori av levnadsvanor som har störst inverkan på hjärthälsan, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-lungfonden.

Storkonsumenter av salt

Ohälsosamma matvanor kan kopplas till nästan hälften (46 procent) av all ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom) i åldersgruppen 25–84 år och till omkring 15 procent av strokefallen.

Bland matvanorna står i sin tur högt saltintag för den största förklaringsfaktorn. Hög konsumtion av salt kopplas till 22 procent av sjukdomarna i kranskärlen och 10 procent av strokefallen.

Sverige har inte varit särskilt aktivt i den här frågan, men vi har en hög saltkonsumtion per capita. Vi äter nästan dubbelt så mycket salt som rekommenderas. Över 95 procent av den svenska befolkningen konsumerar mer salt än WHO:s rekommenderade fem gram per dag, säger Kristina Sparreljung.

Annons

Annons

För lite fullkorn

Förklaringen tros vara att vi äter mycket halvfabrikat och förfabriserad mat där vi inte kan påverka saltmängden, och att en del livsmedel, exempelvis bröd och ost, innehåller för mycket salt.

Livsmedelsverket har fått i uppdrag att titta på förutsättningarna att sänka salthalten i fabriksproducerade produkter. Jämför vi oss med våra nordiska grannländer så har vi en högre saltkonsumtion och sämre reglering kring den här frågan. I Finland har man till exempel en väldigt tydlig lagstiftning på plats, säger Kristina Sparreljung.

Låg konsumtion av fullkorn hade näst störst påverkan på hjärt- och kärlsjukdomar: 15 procent av ischemisk hjärtsjukdom kunde kopplas till för lågt intag – att jämföra med 3,2 procent respektive 1,9 procent för grönsaker och frukt.

Det kan tyckas vara förvånande, men fullkorn har stor betydelse för näringsintaget. Vi skulle behöva äta mer fullkorn i Sverige, det är viktigt, säger Kristina Sparreljung.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!