"Netflix har garvat åt det hela vägen"

Ida Engvoll spelar framtidskonsulten Sofie i den nya Netflix-serien 'Kärlek och anarki'. Lisa Langseth står för regi.
Ida Engvoll spelar framtidskonsulten Sofie i den nya Netflix-serien "Kärlek och anarki". Lisa Langseth står för regi.
TvTT

I "Kärlek och anarki" skildrar Lisa Langseth längtan efter frihet i en värld på ständig jakt efter vinst och effektivisering.

Serien driver även med strömningsvärlden – trots att den är beställd av Netflix.

Annons

Annons

Lisa Langseth har skapat och regisserat Netflix-serien 'Kärlek och anarki'.
Lisa Langseth har skapat och regisserat Netflix-serien "Kärlek och anarki".

Framtidskonsulten Sofie (Ida Engvoll) får i uppdrag att digitalisera ett anrikt förlag inom bokbranschen. På plats träffar hon den den 21-årige it-vikarien Max (Björn Mosten), och efter ett konfliktfyllt första möte börjar de utmana varandra att utföra galna sociala experiment på arbetsplatsen.

Ida Engvolls rollfigur spelar nästan själv en roll: Den uppstyrda övre medelklasskvinnan med märkeskläder, från en till synes sammanhållen kärnfamilj, boendes i ett "townhouse" i centrala Stockholm. Max i sin tur bor i ett stökigt kollektiv tillsammans med tre grabbkompisar i en betongpräglad förort.

I många år har jag varit fascinerad av en specifik typ av "byråstockholmstjej", som tar beslut på många miljoner och har en socialt hög position, men som också har en otroligt låst framtoning. Jag är så glad att jag fick skala av det och se vad det här handlar om, säger Ida Engvoll, och fortsätter:
Hon är väldigt hård mot sig själv, hon försöker att rationalisera bort sitt inre liv, som hon faktiskt är helt fylld av, men det läcker ut hit och dit.

Har en metanivå

Lisa Langseth ville, liksom i sina tidigare filmer, att det skulle finnas ett frihetstema i serien.

Marknaden och det som Sofie representerar, det vill säga den här konsulten som ska effektivisera och tjäna profit, de har tagit patent på vår upplevelse av frihet, medan den lek som Sofie skapar tillsammans med Max är en lek med egna spelregler som är helt analoga. För mig är serien är också en hyllning till de analoga möjligheterna som vi ibland glömmer bort att vi har när vi går runt med våra iphones hela dagarna, säger Lisa Langseth.

Konflikten mellan det analoga och det digitala dyker också upp i serien i mötet mellan bokförlaget och den fiktiva strömningstjänsten Stream Us. En strid mellan det ekonomiska och kulturella värdet uppstår.

Det är en metanivå som var helt underbar, sedan har Netflix garvat åt det hela vägen, de har inte huggit på det en enda gång. Jag har varit lite nervös, säger Lisa Langeseth.

Annons

Annons

"Var helt fruktansvärt"

Det anrika bokförlaget blev också en plats för att skildra samtida kulturdebatter som pågår mellan äldre och yngre kulturkonsumenter. Renie Brynolfsson spelar en "skilja på verk och person"-man, medan Gizem Erdogans rollfigur har motsatta åsikter.

Jag har försökt att få förlaget att gestalta de kulturdiskussioner som pågår i Sverige, mycket av det kommer från filmvärlden, för diskussionen pågår även där: den gamla konstsynen med kvalitet i första hand är någonting jag kan tycka är problematiskt men också sympatisera med på ett sätt, säger Lisa Langseth.
Sedan är det den andra synen, att kulturen bara ska förbättra samhället och vara god, det kan jag också sympatisera med, och samtidigt tycka att det är problematiskt om någon säger till mig att jag ska göra saker som är samhällsuppbyggliga, säger Lisa Langseth.

"Kärlek och anarki" började spelas in under 2019, men stoppades under våren till följd av pandemin.

För mig var det helt fruktansvärt att bli avbruten utan att veta om eller när vi kunde fortsätta. Vi hade jobbat så otroligt hårt i månader, sedan hade vi tre veckor kvar var vi tvungna att pausa på obestämd tid. När det hände var det vidrigt. Men det fanns en tråd i slutet som inte var helt klar, jag hann skriva klart den under tiden och jag tror faktiskt att det var bra för serien, säger Lisa Langseth.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons