Norsk oljeborrning strider inte mot grundlag

En jordglob i is – känslig för temperaturhöjningar – placerades utanför Högsta domstolen när målet behandlades i november. Arkivbild.
En jordglob i is – känslig för temperaturhöjningar – placerades utanför Högsta domstolen när målet behandlades i november. Arkivbild.
NorgeTT

Norge bröt inte mot grundlagen när landet tillät oljeborrning i Arktis. Högsta domstolen går på statens linje i det som miljöorganisationer kallat "århundradets mål".

Annons

Annons

Annons

Annons

Högsta domstolen kan inte se att några procedurfel har begåtts. Beslutet om att öppna Barents hav i sydöst är därför inte ogiltigt, sade domaren Borgar Høgetveit Berg när han inledde voteringen i Högsta domstolen i Oslo, rapporterar nyhetsbyrån NTB.

Høgetveit Bergs linje fick stöd av 11 domare, medan fyra anförde skiljaktig mening.

Beskedet innebär slutet på en flera år lång juridisk strid där såväl stora ekonomiska värden som framtida klimatpolitik låg i potten.

Beslutet måste tas av folkvalda församlingar, inte av domstolarna. När tillståndet är beviljat av stortinget finns det väldigt lite domstolarna kan göra. Det är bara om grundlagen grovt har åsidosatts. Jag anser inte att så är fallet här, sade Høgetveit Berg.

Stämde staten

Processen inleddes 2016 då Norge undertecknade Parisavtalet och samtidigt – för första gången på drygt 20 år – öppnade upp för oljeborrning i tidigare oexploaterade områden i arktiska Barents hav.

Miljöorganisationerna Greenpeace och Natur og Ungdom valde att stämma staten för brott mot grundlagens paragraf 112 som slår fast att naturresurser ska hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt.

De två första instanserna ansåg att paragraf 112 är relevant men dömde likväl till statens fördel.

Annons

Annons

En säkerhetsventil

Högsta domstolen slår fast att paragraf 112 är en säkerhetsventil som kan aktualiseras om stortinget grovt har åsidosatt sina åtaganden.

Högsta domstolen prövar överhuvudtaget inte om regeringsbesluten om nya koncessioner är förenliga med grundlagen, utan säger att den inte kan pröva detta. Förklaringen är att stortinget har varit så aktivt i beslutsprocessen och domstolen prövar inte stortingsbeslut om det inte finns väldigt starka skäl, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, till TT.

Sådana skäl föreligger alltså inte, anser domstolen, som pekar på att Norge fattat en rad bindande beslut om utsläppsminskningar. Domstolen menar också att Norge inte kan hållas ansvarigt för utsläpp som exporterad olja genererar utomlands.

Den formuleringen vet jag inte ens varför domstolen har med eftersom det inte har någon betydelse för målets utgång. Den är helt onödig. Men Norges regering är säkert glad över den, säger Jonas Ebbesson.

De fyra skiljaktiga domarna menade att beslutet om att öppna för oljeborrning i Barents hav måste omprövas eftersom "möjliga framtida globala utsläpp av växthusgaser inte hade värderats i konsekvensanalysen".

"Sviker dagens ungdom"

Miljöorganisationerna hade uttryckt stora förhoppningar inför Högsta domstolens utslag. Om rätten bifallit deras klagan hade konsekvenserna för de fossila industrierna blivit stora.

Då hade domen sannolikt satt stopp för nya tillstånd till oljeutvinning. Och det finns ju starka skäl till att inte utöka den här typen av klimatskadlig verksamhet, säger Jonas Ebbesson.

Men "århundradets mål" slutade i moll för klimatkämparna.

Högsta domstolen sviker dagens ungdom när de ger politikerna makt att ta ifrån oss en trygg framtid, säger Therese Hugstmyr Woie, som leder i Natur og Ungdom, i ett uttalande.

Hon tar samtidigt fasta på att en fjärdedel av domarna ville ompröva oljeborrningen.

Det visar tydligt att det var rätt av miljöorganisationerna att ta saken till domstol och det ger oss ett starkt argument för att kräva en förändring av den norska olje- och klimatpolitiken.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons