A-
A+

Nu undersöks Estonias vrak igen

Haverikommissionen förbereder sig och testar teknisk utrustning inför avresan till Estonias förlisningsplats.
Haverikommissionen förbereder sig och testar teknisk utrustning inför avresan till Estonias förlisningsplats.
OlyckorTT

Årets andra expedition har inletts för att undersöka Estonias vrak som ligger på Östersjöns botten. Målet är att dokumentera och bedöma hålen i styrbordssidan av fartyget.

Annons

Annons

Haverikommissionens ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand inför avresan till Estonias förlisningsplats.
Haverikommissionens ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand inför avresan till Estonias förlisningsplats.
Vraket efter Estonia ska undersökas igen. Arkivbild.
Vraket efter Estonia ska undersökas igen. Arkivbild.

I slutet av maj genomfördes en laserscanning av Estonias vrak under en expedition som leddes av den estländska haverikommissionen. De kommande dagarna ska den havererade passagerarfärjan åter undersökas.

Den här gången med hjälp av fotogrammetri under ledning av Statens haverikommission (SHK). Fotogrammetri är en teknik där man tar ett stort antal stillbilder som överlappar varandra och som sätts samman till en tredimensionell bild i hög upplösning.

Det gör att man kan zooma in och ut och man kan vrida och vända på bilden i en dator och få en komplett överblick över fartyget, säger SHK:s ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand.

Okända hål

Bakgrunden till de nya undersökningarna vid förlisningsplatsen, som inleddes förra sommaren, är dokumentären "Estonia – fyndet som förändrar allt" som sändes 2020.

I dokumentären visades tidigare okända hål i fartygets styrbordssida, vilket ledde till nya spekulationer om orsaken till katastrofen 1994.

I det här skedet är det inte så att vi letar efter något specifikt. Vi är ute för att bedöma hålen i styrbordssidan av fartyget, men vi vill också dokumentera fartyget i sin helhet, säger Jonas Bäckstrand.

Fotogrammetriundersökningen beräknas ta mellan 12 och 16 dagar beroende på väderförhållanden vid vraket.

Annons

Annons

Andra upptäckter

Vid undersökningarna som genomfördes förra sommaren dokumenterades de hål i skrovet som visades i dokumentären om förlisningen men det gjordes även andra upptäckter, bland annat rörande bottenförhållanden, som inte framkom i den ursprungliga haveriutredningen från 1994.

Stockholms universitet gjorde en undersökning som pekar på att det med stor sannolikhet är urberg (granit) som finns i anslutning till de här hålen i fartygets styrbordssida. Sedan kunde vi också konstatera att bogrampen släppt från sina gångjärn.
Vi visste att den tidigare hade hängt kvar i två av de fyra gångjärnen, men nu hade den släppt från dem också och står bredvid fartyget och lämnar alltså öppet in på bildäck, säger Jonas Bäckstrand.

Går in på bildäck

I den nya expeditionen kommer undervattenskameror att sändas in på bildäck, vilket enligt Jonas Bäckstrand beskrivs som en riskfylld operation.

Så långt det är möjligt kommer vi även att försöka dokumentera hur det ser ut där, säger han.

Undersökningarna genomförs av det Västerviksbaserade företaget Ocean discovery i samarbete med det danska bolaget JD-Contractor. Både den svenska och den estniska haverikommissionen kommer att vara ombord för att leda och styra arbetet.

Undersöker botten

Morten Henriksen är projektledare på JD-Contractor, vars uppgift är att med hjälp av en ROV, Remotely operated underwater vehicle, en fjärrstyrd undervattensfarkost, undersöka botten kring vraket.

Vi har fått i uppdrag av haverikommissionen att dokumentera vilken typ av grund som Estonia vilar på. Det i sin tur kan förklara skadorna på fartyget, säger han.

Uppdraget är enligt Henriksen förknippat med en hel del utmaningar och den estländska expedition förlorade i slutet av maj en ROV vid vraket.

Det kan finnas kablar och rep som hänger löst runt fartyget som undervattensfarkostens propellrar kan trassla in sig i. Det vill man till varje pris undvika, säger Morten Henriksen.

Väderberoende

Arbetet är också extremt väderberoende. För att sikten ska vara optimal får det inte vara för höga vågor eller för starka undervattensströmmar och juni bedömdes därför vara den bästa månaden för dykningarna.

När sommarens undersökningar är avslutade kommer det att dröja ytterligare några månader innan materialet analyserats och ett resultat kan presenteras.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns felaktiga uppgifter om vad som ska skickas in på bildäck.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.