A-
A+

Nu väntas ett sista reptrick från Löfven

Statsminister Stefan Löfven (S) och Centerledaren Annie Lööf vid söndagens pressträff.
Statsminister Stefan Löfven (S) och Centerledaren Annie Lööf vid söndagens pressträff.
PolitikTT

In i det sista kommer statsministern att söka en förhandlingsutväg ut ur sin knipa, bedömer statsvetaren Li Bennich-Björkman.

Jag är helt övertygad om att S på alla sätt försöker avvärja det här, säger hon till TT.

På spel står det unika att riksdagen för första gången kan avsätta en statsminister.

Annons

Annons

Efter söndagens pressträff med statsminister Stefan Löfven (S) och Centerledaren Annie Lööf höll Vänsterpartiets fast vid kravet om att punkt 44 i januariavtalet måste skrotas.

Ändå håller Li Bennich-Björkman fast vid sin känsla att statsministern på något sätt ska lyckas blidka V, som anser att punkt 44 innebär fritt fram för marknadshyror.

Problemet för Löfven att är C drar i honom från rakt motsatt håll; punkt 44 var mycket viktig för att Lööf skulle acceptera januariavtalet.

Han måste hitta en lösning som ser ut som att de (regeringen) har gett upp punkt 44, men kan tala om för C att de egentligen inte har gjort det, säger Li Bennich-Björkman som är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Det gäller att rädda ansiktet på C och V samtidigt.

Slak lina

För statsministern handlar det om en balansakt på hög höjd med stor risk för ett förnedrande fall.

Man håller ju så klart på in i det sista för att försöka hitta något förhandlingsbud som V kan anta med hedern i behåll, säger Li Bennich-Björkman på söndagskvällen.
Än så länge finns det inget utåt som pekat mot det, men alternativet finns fortfarande kvar. Inget är avgjort innan klockan är typ halv tio i morgon (måndag).

Voteringen är utsatt till klockan 10.

Kollegan Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, tror för sin del att det går till misstroendeomröstning i riksdagen och att regeringen faller.

Och mitt stalltips är att Löfven väljer att inte utlysa extraval utan avvaktar nya talmansrundor, säger han till TT.

Annons

Annons

Politisk historia

Möjligheten till misstroendeomröstning skrevs in i den nya grundlagen 1974 års regeringsform. Sedan dess har riksdagen elva gånger röstat om misstroendeförklaring och aldrig bifallit.

Flera av de tillfällena har det varit mer av demonstrationskaraktär. I stället för att skrika och svära har oppositionen begärt förtroendeomröstning, säger Anders Sannerstedt.

Vissa statsråd har genom åren avgått före voteringen så att regeringen kunnat undgå en svidande nesa. Sommaren 2017 fick Anders Ygeman och Anna Johansson lämna S-regeringen i förtid på grund av it-skandalen på Transportstyrelsen.

Avgår Löfven före voteringen har han ingen möjlighet att begära ett extraval, noterar Anders Sannerstedt.

Inte sedan 1958

Den optionen kvarstår dock om statsministern fälls i misstroendeomröstningen. Då måste han senast den 29 juni ge besked om ett eventuellt extraval, som i så fall troligen hålls i september. Senast det utlystes i Sverige var 1958, på pensionsfrågan.

Alternativet är att riksdagens talman tar över processen att vaska fram en ny statsminister – som mycket väl kan komma att heta Stefan Löfven; mandaten är desamma nu som 2018.

En misstroendeförklaring går igenom om den får stöd av en riksdagsmajoritet, det vill säga 175 ledamöter. Till skillnad från vanliga voteringar finns inget kvittningsförfarande vid sjukdom till exempel. Det är 175 som gäller oavsett hur många av de 349 ledamöterna som närvarar.

Sju riksdagsledamöter var utsända på observatörsresa till helgens val i Armenien. Deras deltagande ställdes in på lördagen och alla var tillbaka i Sverige på söndagen, uppger Fredrik Svensson på riksdagens internationella kansli, för TT.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!