Ny rapport: Polisens bild stämmer inte

Polisen måste bli bättre på att lära sig, enligt en ny rapport. Arkivbild.
Polisen måste bli bättre på att lära sig, enligt en ny rapport. Arkivbild.
BrottTT

Polisen måste jobba mer problemorienterat och med analytiska metoder för att stoppa gängvåldet, enligt en ny rapport.

Operation Rimfrost döms ut som ett typexempel på en ineffektiv ledning.

Annons

Annons

Antal gripna, rapporterade överlåtelser av narkotika och vapenbrott i Malmö har tvärtemot polisens bild inte minskat märkbart trots Operation Rimfrost, rapporterar Dagens Nyheter.

Det visar en ny rapport som publicerats av Linköpings universitet, där forskarna jämfört polisens uttalanden i medierna med brottsstatistiken.

En viktig punkt i rapporten är att peka på polisens bild av sitt arbete, att den inte stämmer med det sätt på vilket polisen arbetet bedrivs, säger polisforskaren Stefan Holgersson till DN.

"Operation Rimfrost hade inte föregåtts av en genomarbetad analys eller utarbetad plan", skriver forskarna i rapporten , som drar slutsatsen att insatsen är ett typiskt exempel på hur polisens hierarkiska organisation.

Kamp inom myndigheten

Inom myndigheten pågår en kamp mellan en gammal ledningsfilosofi och en ny mer modern, enligt rapporten.

"Anledningen att den gamla fortfarande är starkast kan kopplas till att ett antal individer med ett sådant förhållningssätt fortfarande har centrala positioner i polisorganisationen", skriver forskarna och drar slutsatsen att polisens förmåga att tackla gängskjutningarna inte kommer att utvecklas på ett önskvärt sätt innan förändringar inom ledningen kommer till stånd.

I ett fotbollslag skulle man tänka att det är dags att byta ut tränarna. Men i polisen är det inte så, där flyttar ledningen bara runt, det är i stort sett samma chefskader som gör att ledningsfilosofin inte förändras, även om det så klart finns andra, säger Holgersson till DN.

Annons

Annons

Ignorerade varningar

Rapporten beskriver vidare hur befattningshavare på höga chefspositioner i polisorganisationen ignorerade fältpersonalens varningar om den pågående utvecklingen i de socioekonomiskt utsatta områdena.

På samma sätt framhöll polispersonal hur förändringen av polisens arbete mot narkotikabrott skulle kunna leda till att den grova organiserade brottsligheten växte sig starkare, med eskalerade konflikter och grova våldsbrott till följd. Förändringen innebar att myndigheten skar ner på funktioner som var specialiserade för att arbeta med narkotika. Enligt forskarna visar utvecklingen att personalen fått rätt.

För att lyckas att stoppa våldet måste polisen kunna arbeta mer problemorienterat, ta till sig kritik och utvecklas genom att lära sig.

Det vi säger är att man måste jobba med en mer noggrann analys av vad problemet är, säger medförfattaren Johannes Knutsson, professor emeritus i polisforskning till DN.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons