A-
A+

Ny strategi för kriminella som vill hoppa av

Antalet avhoppare ökar. Den tilltagande våldsspiralen inom kriminella miljöer och myndigheternas hårdare tryck mot kriminella gäng kan spela in. Arkivbild.
Antalet avhoppare ökar. Den tilltagande våldsspiralen inom kriminella miljöer och myndigheternas hårdare tryck mot kriminella gäng kan spela in. Arkivbild.
BrottTT

De många skjutningarna och myndigheternas hårdare tryck mot kriminella gäng leder till att fler vill hoppa av. Men i dag är möjligheten att hoppa av beroende av var man bor.

Nu presenteras en nationell strategi för att det ska ändras.

Annons

Annons

Polismyndigheten har i den nationella insatsen Rimfrost identifierat omkring 3 000 personer som kan ha behov av avhopparverksamhet och inom polisens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheter, Bops, steg antalet ärenden mellan 2019 och 2020 från 40 till 130.

Även inom Stockholms stad och Malmö stad ökar antalet avhopparärenden.

Vi vet egentligen inte varför fler vill hoppa av, men det är en ganska hård värld med mycket skjutningar och ett hårt tryck från samhället riktat mot de här miljöerna, säger Anders Forsgren, expert vid Kriminalvården.

Behöver hjälp

Orsakerna till ökningen kan vara såväl den tilltagande våldsspiralen inom kriminella miljöer som myndigheternas insatser för att komma åt de kriminellas pengar. Även en ökad exponering av avhopparverksamheter, som ger en ingång till samhället, kan spela in.

Trots att antalet avhoppare ökar, vilket är en vinst för samhället, är det inte självklart att alla som vill lämna kriminaliteten får hjälp. Möjligheten att hoppa av från organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism är i dag beroende av var man bor någonstans.

Det vill regeringen ändra på och har som en del av 34-punktsprogrammet mot gängkriminaliteten gett Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram.

Tanken med uppdraget är att möjligheterna att hoppa av ska vara lika för individer oavsett var man bor i landet. Avhopparna befinner sig i en miljö som de inte kan ta sig ur på egen hand, säger Anders Forsgren, som samordnat uppdraget.

Annons

Annons

Inget tvång

Att avhopparverksamheterna ser så olika i landet ut beror bland annat på att det inte finns något lagligt tvång för kommuner att arbeta med avhoppare.

Det gör att det blir en väldigt ojämlik användning av lagstiftningen i landet, men vi har kommit fram till att det går att arbeta med avhoppare med nuvarande lagstiftning om man ser ett behov och det finns en gemensam vilja, säger Anders Forsgren.

Myndigheterna har i sitt förslag till en nationell strategi för avhopparverksamhet landat i att kommunen alltid förr eller senare blir den fasta punkten i ett avhopparärende och därför har ett stort ansvar.

Vi har därför tittat på hur vi kan stödja kommunerna i deras arbete med avhoppare, säger Anders Forsgren.

Grunden i förslaget är att kommunen på den lokala nivån ska vara den samordnande parten med ansvar för det operativa arbetet tillsammans med lokalpolisen och Kriminalvården.

Till det ska ett regionalt stöd från länsstyrelsen kopplas in. Det kan bland annat handla om förmedla kontakter till kommuner som har mycket erfarenhet om avhoppare.

Mer forskning

Dessutom föreslår man att Brottsförebyggande rådet (Brå) ska få en nationellt samordnande funktion, som handlar mycket om att ge stöd, samla kunskap, forska och utvärdera vilka insatser som får bästa effekten för avhoppare.

Avhopparområdet är ganska lite beforskat egentligen och olika aktörer lägger olika värde i uttrycket avhoppare. Det finns mycket att göra på det området och Brå har erfarenhet av kunskapsspridning och utvärdering, säger Anders Forsgren.

Han säger att det är svårt att beräkna vad införandet av en nationell samordningsstrategi för avhopparverksamhet kommer att kosta. Men en uppskattning är 72,5 miljoner kronor per år. Anders Forsgren anser dock att det behövs ett bättre underlag för att beräkna kostnaden.

Samtidigt betonar han vikten av att myndigheterna tillsammans måste ha kontroll på var pengarna går och vilka de väljer att samarbeta med.

Om avhopparverksamheterna växer och blir lukrativ kommer kriminella grupperingar att försöka få medel därifrån också. Då gäller det att ha en struktur för hur upphandlingarna går till.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

banner_sthlm

Nu kan du prova News55 Premium i två veckor för endast 19 kr.

Nu kan du prova News55 Premium i två veckor för endast 19 kr.

Prova idag och få tillgång till allt vårt innehåll!