Ny superdator ska leda svensk AI-forskning

Niclas Andersson i datorhallen på NSC som ligger in anslutning till universitetet.
Niclas Andersson i datorhallen på NSC som ligger in anslutning till universitetet.
ForskningTT

En ny superdator ska byggas i Linköping. Med den ska forskare möjliggöra framtidens artificiella intelligens.

Superdatorn blir Sveriges snabbaste med en beräkningskapacitet på 300 petaflops.

Annons

Annons

Jan-Ingvar Jönsson, rektor för Linköpings universitet, säger i ett pressmeddelande att placeringen av superdatorn "borgar för att Sverige inte bara bibehåller, utan stärker sin position internationellt" inom artificiell intelligens, eller AI.

Det finns potential inom egentligen alla områden, säger Niclas Andersson om användandet av AI i vardagen.

Han är teknisk chef på Nationellt superdatorcentrum (NSC) vid Linköpings universitet. Det är efter en donation till universitetet på 300 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som planerna på den nya superdatorn gått i lås.

Pengar från Wallenberg

Den har fått namnet Berzelius, döpt efter den östgötske vetenskapsmannen Jacob Berzelius, och beskrivs bli ett kraftfullt tillskott för den AI-forskning som bedrivs i samarbete med akademi och svensk industri.

I första hand kommer man med superdatorn att genomföra forskning som finansieras av Wallenbergstiftelsen, som forskning på autonoma system, mjukvara och kvantteknik. Det hela kan kokas ned till ordet maskininlärning.

Man lär upp nätverk av datorer att känna igen mönster, kan man enkelt sammanfatta det som. En populär tillämpning är bildigenkänning eller röstigenkänning, säger Niclas Andersson.

Annons

Annons

"Väldigt kraftfullt"

Det handlar om att mata superdatorn med enorma mängder information för sedan koka ned det till ett automatiskt verktyg som människor kan dra nytta av. Andersson exemplifierar hur man skulle kunna förse datorn med röntgenbilder med förekomst av cancer för att den ska lära sig att urskilja sådana automatiskt framöver. Ett annat forskningsområde är självkörande bilar.

Om man ska försöka känna igen något så är AI ett väldigt kraftfullt sätt att låta datorer göra det som människor har gjort tidigare, säger Niclas Andersson.

Nationellt superdatorcentrum i Linköping inrymmer i dag sex traditionella superdatorer med en total beräkningskapacitet på sex petaflops. Tetralith är den största och när den installerades sommaren 2018 var den Nordens mest kraftfulla superdator.

Beräkningskapaciteten hos en dator som hanterar algoritmer som används för maskininlärning kan inte jämföras med kapaciteten i traditionella superdatorer, men den nya datorn Berzelius kommer att ha en beräkningskapacitet på 300 petaflops. Flops (floating-point operations per second) är ett mått på databehandlingskapacitet, och med prefixet peta framför innebär det att Berzelius kommer att klara 300 biljarder operationer per sekund.

Den kommer att vara betydligt mer kraftfull än de andra maskinerna vi har när det kommer till AI, säger Niclas Andersson.

Oro och framtidshopp

Förmågan hos ett datorprogram eller en robot att efterlikna människor är ett forskningsområde som växer ständigt och både skapar oro och framtidshopp. Inte minst lägger jätteföretag som Google enorma summor på att forska kring artificiell intelligens.

Berzelius i Linköping görs möjlig genom andra storföretag i branschen, som Nvidia som till en början förser datorn med 60 av företagets snabbaste servrar, och Atos som levererar applikatonsverktyget.

Arbetet med att montera den tio meter långa hårdvaran drar i gång efter årsskiftet och redan i februari beräknar man att vara klar.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons