A-
A+

Ny teknik ska ge grönare batteriåtervinning

Det som driver på utvecklingen i Europa är både den exploderande elbilsmarknaden och den nya EU-lagstiftning som väntas vara på plats 2026. Arkivbild.
Det som driver på utvecklingen i Europa är både den exploderande elbilsmarknaden och den nya EU-lagstiftning som väntas vara på plats 2026. Arkivbild.
EkonomiTT

Miljön är ett viktigt argument för många som skaffar elbil – men vad händer med elbilarnas metallstinna batterier när de är uttjänta?

Återvinning av litiumjonbatterier har blivit hett i Europa. Stena Recycling är ett av företagen som storsatsar.

Annons

Annons

Marcus Martinsson, produktområdeschef för batterier, Stena Recycling Group.
Marcus Martinsson, produktområdeschef för batterier, Stena Recycling Group.

I Halmstad står byggnaderna redan klara. Nu installeras maskinerna och i april 2023 ska återvinningen rulla i gång, till en början med en kapacitet att ta emot motsvarande cirka 15 000 ton elbilbatterier per år. Men det här är bara början, enligt produktionsområdeschef Marcus Martinsson, som leder Stena Recyclings batterisatsning.

På lång sikt blir det här en betydande återvinningsgren, säger han.

Historiskt har merparten av de uttjänta batterierna från Europa exporterats till företag i Kina och Sydkorea, men allt fler europeiska företag investerar nu i batteriåtervinning.

Det är ett 50-tal återvinningsprojekt annonserade i Europa, säger Marcus Martinsson.

I Sverige satsar även batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå stort på återvinning – om några år planerar företaget att kunna återvinna 125 000 ton batterier per år.

Ny EU-lagstiftning

Det som driver på utvecklingen i Europa är både den exploderande elbilsmarknaden och den nya EU-lagstiftning som väntas vara på plats 2026. För viktiga metaller som kobolt, koppar, nickel och bly väntas EU-kravet då till en början bli minst 90 procents återvinningsgrad för att sedan höjas ytterligare. Även litium kommer att omfattas av stränga återvinningskrav.

På kort och medellång sikt tror Marcus Martinsson att det kan bli konkurrens om uttjänta batterier, på grund av batteriernas långa hållbarhet.

De stora volymerna kommer att komma om ett antal år, så det är en fördröjning i återvinningsbranschen.

Återvinningen är inte bara under utbyggnad, den står också inför ett teknikskifte.

Väldigt grovt kan man säga att den återvinningskapacitet som finns i Europa i dag i stort sett är baserad på att man bränner bort de material man inte vill ha. Det kommer inte vi att göra, säger Marcus Martinsson.

Annons

Annons

Strömmen tas tillvara

I stället för att bränna bort plasten, ska den omvandlas till plastpellets som i sin tur kan användas i nyproduktion av plast. Även lösningsmedel ska tas tillvara och återanvändas – liksom den restmängd av elström som finns kvar i de gamla batterierna.

I stället för att stoppa ner dem i en ugn och omedelbart omvandla strömmen till värmeenergi kommer vi att ladda ur batterierna och använda strömmen till våra egna produktionsprocesser.

På det viset räknar Stena Recycling med att täcka cirka 20 procent av energiåtgången för batteriåtervinningen. Till en början ska resten täckas genom inköp av en förnybar energimix, men det långsiktiga målet är att det återstående energibehovet ska lösas genom att installera egen lokal kraftproduktion baserad på solenergi.

Vi tror definitivt att det går att tjäna pengar och göra det här hållbart, säger Marcus Martinsson.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.