A-
A+

Nya auktoritära stater till FN:s människorättsråd

70 procent av länderna i FN:s människorättsråd rankas som ofria. Kina är ett av dem. Arkivbild.
70 procent av länderna i FN:s människorättsråd rankas som ofria. Kina är ett av dem. Arkivbild.
FNTT

Flera "ofria" länder valdes vid årsskiftet in i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Totalt höjs nu varningsflagg för sju av tio medlemmar – något som får följder för rådets arbete.

Många länder undgår kritik av politiska skäl, säger professor Pål Wrange.

Annons

Annons

FN:s råd för mänskliga rättigheter har funnits sedan 2006. Rådet har länge kritiserats som ett FN-organ med stora trovärdighetsproblem då en stor andel av medlemmarna anklagats för att själva systematiskt kränka mänskliga rättigheter.

De 47 medlemmarna sitter i treårsperioder. När Kina, Ryssland, Saudiarabien och Kuba – som alla har kritiserats skarpt av människorättsorganisationer – 2013 valdes in samtidigt var det många som protesterade.

Ryssland uteslöts ur rådet i april förra året. Men Kina och Kuba finns alltjämt bland de invalda – tillsammans med länder som exempelvis Förenade arabemiraten, Qatar, Somalia, Eritrea och Uzbekistan.

Nya för i år är exempelvis Sudan, Kirgizistan, Vietnam och Algeriet.

Stor andel ofria

Tankesmedjan Freedom House, som bedömer världens länder efter graden av medborgerliga och politiska fri- och rättigheter, rankar nu 70 procent av länderna i rådet som ofria i någon mening. 30 procent anses helt ofria.

Det här speglar demokratins allmänna tillbakagång i världen, enligt Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Men frågan är hur giltig rådets kritik blir när den kommer från stater med stora demokratiska brister, som i vissa fall begår grova övergrepp mot sina egna medborgare.

När rådet ger kritik är det sällan det saknas fog för den kritiken. Problemet är snarare rådets tystnad i många fall, säger Pål Wrange.
Av de som inte sköter sig är det många som undgår kritik av politiska skäl.

Ett sådant land är Kina, säger han.

Kina har gjort sig nästan immunt genom kraftfull diplomati.

Annons

Annons

Sverige har fått kritik

Sverige sökte en plats i rådet 2013–2015 men valdes inte in. Däremot har Sverige vid flera tillfällen fått kritik.

I november kritiserade rådets expertpanel Sveriges arbete mot systematisk rasism vid brottsbekämpning. Bristen på förtroende mellan polis och minoritetsgrupper uppgavs vara "ett av de största problem man mött".

Även arbetet med samers rättigheter har fått anmärkningar. Och 2015 fick Sveriges narkotikapolitik hård kritik för att sprutbyten och andra vårdinsatser för droganvändare var begränsade.

Annelie Börjesson, ordförande för svenska FN-förbundet, anser att kritiken är relevant. Samtidigt konstaterar hon att rådets slutsatser ofta brister i balans.

Jag var med 2020 när Sverige granskades förra gången och Sverige fick långt fler rekommendationer än vad många andra länder, som är kända för att inte vara speciellt goda företrädare på MR-området, fick.
Enorma problem och övergrepp i vissa kulturer och kontexter förbises medan vi granskas hårdare och får kritik för jämförelsevis mindre problem.

Inte bara de "duktiga"

Hon anser ändå att rådet har relevans.

Det är ett forum som världens länder ansett sig behöva. MR-rådet fyller en viktig funktion trots allt, exempelvis genom den funktion som innebär att alla länder granskas rutinmässigt under en fyraårsperiod, säger Annelie Börjesson.

Pål Wrange framhåller att länder som kan tänkas bli utsatta för kritik ofta lägger ner stor möda på att få en plats. Å andra sidan hade det inte heller varit bra om rådet enbart bestod av "de duktiga i klassen", säger han.

Det skulle bli en kraftig överrepresentation av väststater och andra länder skulle kanske ta mindre allvarligt på vad rådet säger när kritiken i huvudsak kommer från stater som är annorlunda än ens egen stat.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.