A-
A+

Nya säkerhetsrådgivaren: Vi står i stormens öga

Sveriges nationelle säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm.
Sveriges nationelle säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm.
PolitikTT

Sverige står inför stora utmaningar, enligt Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare.

Henrik Landerholm har skapat sitt säkerhetsråd efter brittisk modell och vill ha flera nya kanslier till sin hjälp.

Vi står nu i något av stormens öga, säger han.

Annons

Annons

I november utsågs Henrik Landerholm till Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare. Innan dess var han generaldirektör på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Den första tiden har han ägnat åt att bygga upp ett nytt, nationellt säkerhetsråd.

Bakgrunden är välkänd, utmaningarna stora, sade han i ett anförande på Folk och försvars rikskonferens i Sälen tidigare i veckan.

Utöver den oroande omvärldsutvecklingen med de ryska aggressionerna finns många andra hot att ta i beaktande, framhåller han.

Teknikens risker och möjligheter, klimatförändringarna, pandemier samt antagonistiska hot som cyberkrigföring och påverkanskampanjer har skapat en spelplan där inte bara militära medel avgör utgången av en konflikt, säger Henrik Landerholm.
Genom det nationella säkerhetsrådet skapas ett forum inom regeringen för viktiga och svåra avvägningar.

Täta möten

Statsminister Ulf Kristersson (M) aviserade i regeringsförklaringen att ett nationellt säkerhetsråd skulle inrättas.

Rådet kommer att ledas av statsministern. Dessutom kommer utrikesministern, de båda försvarsministrarna, justitieministern, finansministern samt partiledarna för övriga koalitionspartier att ingå, enligt Landerholm.

Övriga statsråd kan komma att kallas in vid behov, liksom företrädare för myndigheter och näringsliv. Den nationella säkerhetsrådgivarens roll blir att bistå rådet.

Enligt Landerholm ska rådet sammanträda "i princip" varannan vecka.

Mötesfrekvensen är viktig i sig. Det skapar en familjaritet med frågorna, säger han.

Intryck har tagits från det brittiska systemet.

Den brittiska motsvarigheten sammanträder varje måndag som premiärministern befinner sig i London och har alltså en ännu högre mötesfrekvens.

Rådet har dock inget beslutande mandat.

Statsråden kommer inte att fatta beslut i den här kontexten. Utan det är för att hitta en löpande samsyn kring säkerhetspolitiska frågor i stort och smått.

Annons

Annons

Nya kanslier

Landerholm föreslår också flera nya funktioner som ska stötta rådet.

Det nuvarande krishanteringskansliet får central del. Men därtill vill Landerholm bygga upp ytterligare tre kanslier: ett för utrikes- och säkerhetspolitik, ett för strategisk analys och ett för underrättelsesamordning, med ett tillhörande nationellt underrättelseråd. Det framgår inte hur många personer som ska arbeta i dessa organ.

Planerna på det nya rådet har skapat oro på sina håll, enligt Landerholm.

Jag har känt vibrationer från ett antal departement. Inte i första hand på politisk nivå, men det är klart att det gör lite ont ibland när knoppar brister, säger han vid en frågestund efter sitt tal.

Det är inte säkert att alla uppfattar den nya ordningen som en win-win-situation, säger han.

Föreställningen att någon förlorar för att en ny spelare träder in på arenan finns nog här och var.

"Stormens öga"

Högt på det nationella säkerhetsrådets agenda i vår står stöd till återuppbyggnaden av Ukraina, energisäkerhet, relationen till världsmakter som Kina – och Nato.

Ett medlemskap i Nato kommer nog att bli mer omvälvande än vad vi i det politiska etablissemanget, myndigheter och medborgare faktiskt kan föreställa oss, säger Landerholm.

Rådet ska även dra upp linjerna för en ny nationell säkerhetsstrategi.

Sveriges nuvarande nationella säkerhetsstrategi arbetades fram av regeringen Löfven 2017. Den angreps då av M och L för att vara tom på pengar. Om det blir några pengar nu är oklart. Landerholm säger i sitt tal att strategin "kanske till och med kan innehålla resurstilldelning".

Landerholm betonar att Sverige och Europa står inför ett säkerhetspolitiskt paradigmskifte.

Vi är många som förr trott att vi levt i en brytningstid. Vi har bakom oss drygt 30 år av omvälvningar som alla varit formativa. Men nu står vi i något av stormens öga.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.