A-
A+

Nytt bakslag – försvaret stoppar vindkraft

Försvaret stoppar vindkraft i norr. Arkivbild.
Försvaret stoppar vindkraft i norr. Arkivbild.
EkonomiTT

Allt som oftast åker vindkraftsbyggarna på bakslag. Försvaret pekas ut som en av de mest motsträviga instanserna.

Vi vet inte riktigt varför vi får nej, eller vad vi ska göra. Det behövs en bättre dialog, men den dialogen finns inte, säger Helena Nielsen på Vattenfall.

Annons

Annons

Det finns ett politiskt mål om mer svensk vindkraft för att möta det ökade elbehovet framöver som ska fyllas med förnybara källor, men branschen tycker sig jobba i motvind. Framför allt blir det ofta nej från försvaret.

Senast härom veckan fick Vattenfall avslag på ett större vindkraftprojekt, som gällde Storlandet i Bodens och Gällivares kommuner med 120 planerade kraftverk. Hälften av området klassas av Försvarsmakten som riksintresse.

Resterande del fick också nej med motiveringen att det är försvarets lågflygsområde, och vi tycker att det borde gå att hitta olika lösningar, säger Helena Nielsen, chef för Vattenfalls landbaserade vindkraft.

Ofta sekretess

Riksintresset omfattas ofta av sekretess, så även i det här fallet, förklarar Emil Markström, samhällsplanerare på Försvarsmakten. Därmed finns inte mycket mer att säga. Vad gäller lågflygsområdet så skulle det skadas allvarligt för Försvarsmakten.

TT: Vattenfall tycker inte att de får någon dialog med er. Kan du kommentera det?

Vi genomför en dialog med vindkraftbolag i den mån där vi bedömer att det finns en realistisk möjlighet att dialogen kan leda till ett utfall där Försvarsmaktens bedömning blir en annan än den vi redan har gjort, säger Emil Markström.

Vattenfall gavs också möjlighet att dela upp området. Men inte heller det resulterade i något annat utfall, enligt Emil Markström.

Annons

Annons

Motvind för branschen

Men projekt Storlandet är inte det enda där det blåser emot. Relativt nyligen fick Vattenfall även nej för en större planerad vindkraftpark i Pajala kommun, också det med motiveringen att det inkräktade på ett lågflygsområde.

Generellt har det blivit svårare att sätta upp vindsnurror i Sverige, anser Vattenfall och branschen, Svensk Vindenergi. De nya investeringarna har avtagit i tillväxttakt.

Det blir mer avslag från alla möjliga aktörer. Försvaret är en av de största, säger Helena Nielsen.

Och det gäller såväl på land som till havs.

Det finns ett politiskt tryck på försvaret att bli mer tillmötesgående, framför allt från Centern. I regeringens regleringsbrev till Försvarsmakten för 2020 efterfrågades bättre samexistens med vindkraften för att gynna utbyggnad. "Lösandet av uppgiften är pågående", skrev Försvarsmakten i sin årsredovisning från februari år.

Lite händer

Men hittills har inget riktigt hänt, tycker vindbranschen, förutom att en utredning tillsatts där Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska jämföra hur det ser ut i andra länder. Branschen har påpekat att en sådan utredning gjordes redan för tio år sedan, och att den tydligt visade att det svenska försvaret tar betydligt mer mark i anspråk för sina intressen än exempelvis mer tätbefolkade Danmark, Tyskland och Storbritannien.

Helena Nielsen har förstås förståelse för att försvaret har sina intressen, men hon saknar viljan att mötas i en fruktbar dialog. Ofta hänvisas till sekretess. Vattenfall verkar på flera andra europeiska marknader. Där är viljan till att mötas större, enligt Helena Nielsen.

Enskilda kommuner brukar också av vindkraftsbranschen pekas ut som bromsklossar. En regeringstillsatt utredning väntas inom kort lägga fram förslag som ska göra det kommunala vetot stramare, något som hittills har välkomnats av Svensk Vindenergi.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!