A-
A+

ÖB: Rysslands förslag är oacceptabla

Micael Bydén, överbefälhavare (ÖB) och chef för Försvarsmakten.
Micael Bydén, överbefälhavare (ÖB) och chef för Försvarsmakten.
FörsvarTT

Rysslands så kallade säkerhetsförslag raserar grunden i den säkerhetspolitiska ordningen, säger överbefälhavare Micael Bydén till TT.

Det är oacceptabelt för ett land som Sverige.

Annons

Annons

Micael Bydén säger att det är viktigt att länder i Europa nu visar solidaritet med Ukraina. Arkivbild.
Micael Bydén säger att det är viktigt att länder i Europa nu visar solidaritet med Ukraina. Arkivbild.

Den ryska upptrappningen på gränsen till Ukraina har fått svenska Försvarsmakten på tå. Beredskapen har anpassats efter situationen, säger Sveriges ÖB i en intervju med TT.

Vi anpassar vår beredskap på kort sikt här hemma så att vi är beredda på det vi kan komma att behöva göra, säger Micael Bydén.

Han vill inte gå in konkret på vilka åtgärder som har vidtagits eller kan bli aktuella.

Sverige höjde tillfälligt den så kallade stabsberedskapen 2014, när Ryssland olagligt annekterade den ukrainska Krimhalvön och bland annat militärt gick in i de östra ukrainska länen Donetsk och Luhansk, som numera i praktiken fungerar som utbrytarrepubliker under rysk kontroll. Över 13 000 människor har dödats i konflikten.

Den svenska stabsberedskapen innebar förstärkt beredskap på Försvarsmaktens högkvarter, stärkt underrättelseinhämtning och att de flygplan som står i ständig beredskap stationerades på Gotland.

Vi anpassar vår beredskap kontinuerligt. Det har vi även gjort under den här jul- och nyårsledigheten, så långt kan jag gå. Och det finns skäl till att göra det, säger Micael Bydén.

Han sätter den svenska beredskapen i ett större perspektiv och menar att situationen vid gränsen mellan Ukraina och Ryssland är en del i ett redan spänt säkerhetsläge. Styrkor på marken är en sak men även påverkansoperationer och cyberangrepp måste tas hänsyn till.

Vi ska kunna säkerställa att vi är på plats när och där det behövs. Det är det som är vårt jobb och vad ett aktivt försvar i dag bygger på – dygnet runt, året om, oavsett om det är julafton eller vilken tisdag som helst i mars.

Kan överraska

På frågan om Bydén tolkar den ryska mobiliseringen som att landet verkligen planerar en storskalig invasion av Ukraina svarar han mer svepande att Sverige har en generellt god lägesbild av Rysslands kapacitet. De omkring 100 000 soldater som det rapporterats om vid gränsen ger Ryssland möjlighet att agera och överraska, fortsätter han.

Det är klart att det finns en möjlighet. Men att ge sig in i diskussioner om en storskalig invasion... här kommer jag inte att spekulera. Det jag kan säga är att bedömningar och analyser som med stor sannolikhet träffar vad Ryssland kommer att göra, det är oerhört svårt. Det är bara att gå tillbaka till 2014. Vilka hade med tydlighet sagt att den där våren kommer Ryssland att olagligen annektera Krim och gå in i östra Donbass?
I efterhand kan man säga att tillfället, möjligheten, resurserna och intentionen fanns där. Och så gjorde man det. Om det blir så nu vet vi inte.

TT: Vad händer om Ryssland går in med dessa tiotusentals soldater i Ukraina?

Det blir en väldigt svår situation för Ukraina. Vi ser redan nu hur hårt ansatta de varit när kriget pågått i östra Ukraina. Det är stora förluster. Oavsett vad Ryssland väljer att göra så är det med en risknivå som sannolikt är rätt stor. Det bor många människor i områdena och risken är att många kommer fara illa.

Annons

Annons

"Raserar grunden"

Ryssland har lagt fram en kravlista till Nato, som man kallar säkerhetsförslag. Bland annat om att militäralliansen inte ska ta in några nya medlemmar. Kreml begär också att Nato drar tillbaka militär infrastruktur som placerats i östeuropeiska länder efter maj 1997, samt att Nato och USA inte ska bedriva militär verksamhet i före detta sovjetrepubliker eller förse dem med vapen.

Micael Bydén reagerar starkt.

Med de här förslaget kommer man egentligen rasera grundfundamentet för den säkerhetspolitiska lösningen. För mig bygger det på att vi ska kunna samarbeta, öva, öka vår interoperabilitet. Den förutsättningen kommer, som jag uppfattar de här förslagen, att försvinna. Det blir mer eller mindre ett krav på att vi inte kommer kunna bygga vår säkerhet tillsammans med andra.

Överbefälhavaren framhåller att om Sverige ska kunna vara en relevant partner till Nato, även om man inte är allierade, så måste man kunna öva tillsammans.

Ryssland vill väl bevaka sina egna intressen, men med nivån och omfattningen av de här förslagen så blir det oacceptabelt för ett land som Sverige.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har i en DN-intervju högljutt protesterat mot förslaget och sagt Sverige inte ska omfattas av styrningar som andra satt upp.

Samtidigt har Sverige och Ukraina kommit överens om ett utökat försvarssamarbete. Enligt ett tidigare beslut ska en utbildningsinsats av ukrainska säkerhetsstyrkor förstärkas från tre till femton personer. Ukraina har även tackat ja till att delta i den stora svenska militärövningen Aurora 2023. Ett tydligt stöd i rådande läge, enligt ÖB.

Det är en viktig signal. Man är med i ett sammanhang här som är väldigt viktigt, bland vänner.

Överbefälhavaren var själv vid konfrontationslinjen i Ukraina 2017 och slogs av dels närheten till Sverige, dels av miljön. En blandning av ett första världskrigsscenario med skyttegravar och moderna, obemannade farkoster.

Det är viktigt nu för länder i Europa att visa både solidaritet och stöd för ett land där det skakar en del. Det är en tuff situation, säger Micael Bydén.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.