A-
A+

ÖB vill inte stänga dörren för kärnvapen

Överbefälhavare Micael Bydén och generaldirektör Mikael Granholm på Försvarsmaktens pressträff. Arkivbild.
Överbefälhavare Micael Bydén och generaldirektör Mikael Granholm på Försvarsmaktens pressträff. Arkivbild.
FörsvarTT

Försvarsmakten vill inte sätta upp några gränser för hur försvaret ska integreras i Nato – varken för kärnvapen eller permanent Natotrupp på svensk mark.

Annons

Annons

Sveriges försvar står inför stora förändringar. Det ska anpassas till Nato och samtidigt rustas upp snabbt.

ÖB Micael Bydén lämnade på tisdagen sina militära råd till regeringen om hur det ska gå till. Där står bland annat att Sverige bör avstå från att ställa upp nationella förbehåll i dialogen med Nato om Sveriges roll i försvarsalliansen.

Att i ett tidigt skede, innan vi ens klivit in i Nato, lägga förbehåll, det är att skapa friktion eller låsningar och det vill vi undvika, säger ÖB Micael Bydén.

TT: Inte ens för kärnvapen på svensk mark i fredstid?

Vi säger inga förbehåll generellt nu i början.

Norge och Danmark har förbehåll för lagring av kärnvapen och stationering av trupp, skriver Försvarsmakten på sin hemsida. Om Sverige ska ha några nationella förbehåll avgörs av regering och riksdag.

Basområde för Nato

Försvarsmakten ser framför sig att Sverige får ett särskilt ansvar för Natos kollektiva försvar av norra Europa.

I de militära råden till regeringen står att Sverige bör etablera sig som ett "basområde" för de Natoallierades mark-, flyg- och marinstridskrafter.

Det skulle till exempel kunna innebära permanenta förband med soldater från Natoallierade och vapendepåer på svensk mark.

Det skulle också kunna bli aktuellt med ett regionalt Natohögkvarter.

ÖB uppger att han tillsammans med sina nordiska kollegor är överens om att de fyra nordiska ländernas väpnade styrkor bör ingå i samma ledningsstruktur i Nato.

Nato har redan flera högkvarter, till exempel i Nederländerna och Italien, för att kunna leda operationer där förband från flera Natoländer deltar.

Vi har inte pekat ut vilket av de existerande det skulle kunna vara eller om det ska vara ett nytt. Det är upp till Nato själv att bestämma, säger ÖB.

Annons

Annons

Luftförsvar brådskar

Sverige är ännu inte medlem i Nato och den svenska integrationen i försvarsalliansen kommer att ta flera år.

Försvarsmakten pekar dock på åtgärder som omedelbart behöver påbörjas inom vissa områden när medlemskapet är klart. Ett exempel är ett förstärkt luft- och robotförsvar som är integrerat med Nato.

Sverige bör även, enligt Försvarsmakten, tidigt erbjuda Nato att ställa stridsflyg under Natobefäl inom den så kallade incidentberedskapen.

Sjöstridskrafter bör erbjudas till alliansens stående maritima styrkor och svenska arméstridskrafter bör erbjudas till alliansens multinationella styrkor i till exempel Baltikum.

Vi måste vara beredda på att lämna ifrån oss militära kapaciteter och styrkor till andra delar och regioner under Natoledning, säger Bydén.
Det gäller också om striden står i vårt område. Vi kommer att ledas av en Natostruktur.

Inte som förr

Samtidigt som Natoanpassningen genomförs så ska försvaret växa till motsvarande två procent av BNP. Det enades riksdagspartierna om i våras, efter Ryssland storskaliga invasion av Ukraina i februari.

Tvåprocentsmålet bedöms nu kunna nås redan 2026 i stället för 2028, men det beror framförallt på att kostnaderna för krigsmateriel skjuter i höjden.

Den växande försvarsbudgeten ska användas för att förstärka den krigsorganisation som riksdagen beslutade om 2020 och som till stora delar ska vara klar 2030.

ÖB konstaterar att säkerhetsläget är mycket allvarligt och oförutsägbart. Därför bedöms Sveriges försvarsförmåga behöva stärkas både för att klara ett fullskaligt krig, men också för att möta andra typer av angrepp, som till exempel sabotage.

I de militära råden föreslås en utökad krigsorganisation till 2035. Den ska då bestå av 121 200 män och kvinnor, varav 50 000 värnpliktiga. Det innebär att omkring 10 000 värnpliktiga behöver utbildas årligen från 2035.

För närvarande är målet en krigsorganisation på 90 000 personer till 2030.

Den föreslagna krigsorganisationen för 2035 ska bland annat förstärka förmågan att omedelbart kunna möta och fördröja ett väpnat angrepp.

Det ska ske genom att öka mängden omedelbart tillgängliga förband. Bland annat föreslås att antalet heltidssoldater och sjömän ökar från dagens drygt 5 000 till 7 700 år 2035.

TT: Får vi tillbaka det gamla invasionsförsvaret från kalla kriget nu?

Vi måste komma ihåg att vi startar från låga nivåer. Det du refererar till var 850 000 personer i en krigsorganisation med en stor anställd försvarsmakt, med kapaciteter som sjukvård och transporter, som i dag finns någon annanstans, säger ÖB.

Försvarsmakten understryker att riksdag och regering bör fatta beslut om en justerad inriktning på försvarets utbyggnad senast årsskiftet 2023/24.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.