A-
A+

Ökad dödlighet i covid inte kopplat till språk

'Vi måste ta reda på varför minoriteter eller utrikesfödda i större utsträckning dör', säger Siddartha Aradhya vid Stockholms universitet. Arkivbild.
"Vi måste ta reda på varför minoriteter eller utrikesfödda i större utsträckning dör", säger Siddartha Aradhya vid Stockholms universitet. Arkivbild.
CoronavirusetTT

Utrikesfödda har drabbats hårdare av pandemin. Men att det skulle bero på sämre kunskap i svenska eller svårigheter att ta till sig information förklarar inte den högre dödligheten, enligt en ny studie.

Det är tydligt att det inte är språket som gör att det blir så här, säger en av forskarna, Siddartha Aradhya.

Annons

Annons

Tidigt under covid-19-pandemin kom indikationer på att viruset slog hårdare mot vissa grupper i samhället – både utomlands och i Sverige. Studier har visat på att faktorer som lägre utbildning, lägre inkomst och trångboddhet skulle kunna förklara varför det bland utrikesfödda finns en högre dödlighet.

I vissa fall har även bristande språkkunskaper eller brist på insyn i hur vissa samhällssystem fungerar lyfts fram som potentiella bidragande orsaker.

Att man då inte skulle förstå restriktionerna eller missuppfatta de restriktioner som gäller. Eller att man inte förstår hur sjukvårdssystemet fungerar och hur man kommer i kontakt med sjukvården när man blir sjuk, säger Siddartha Aradhya, forskare i demografi vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, och fortsätter:
Och det är problematiskt eftersom att inga av de påståendena har kunnat bevisas genom empirisk data, säger han.

"Inte tillräckligt"

Studien från Stockholms universitet pekar på att språkbrister inte kan förklara varför utrikesfödda har varit mer utsatta eller har en högre dödlighet. Inte heller kan eventuella bristande kunskaper om det svenska sjukvårdssystemet ses som en förklaring.

Forskarna har jämfört personer som lever i par där båda är födda i ett annat land, par där en är utlandsfödd och par där båda är födda i Sverige.

Ett intressant resultat vi har fått fram är att svenskfödda som är tillsammans med någon som är utrikesfödd också har en högre dödlighet. Det som detta visar är att det inte finns någon genetisk skillnad, säger Siddartha Aradhya.

Under pandemin har myndigheter, däribland Folkhälsomyndigheten, översatt information om covid-19 till olika språk för att nå så många som möjligt. Det är bra, anser han.

Att översätta information är grundläggande. Men det kommer inte att lösa själva problemet. Det är tydligt att det inte är språket som gör att blir så här om man tittar på det vi har kommit fram till. Att översätta till olika språk är inte tillräckligt, säger han.

Annons

Annons

Går att ta reda på

Så vad är det då som gör att skillnader uppstår? Att vissa drabbas hårdare än andra? Det är fortsatt svårt att säga – men inte på något sätt omöjligt att ta reda på.

Hur vi traditionellt sett på ojämlikhet kanske inte kan appliceras på den här pandemin. Det kan finnas andra typer av ojämlikhet som har uppenbarat sig i och med covid-19-pandemin.

Vi behöver bara gräva lite djupare, enligt Siddartha Aradhya

Vi behöver titta mer på risken för att utsättas för viruset. Det vi kan se är att det mycket handlar om hur man exponeras.

Det är viktigt att ta reda på fakta. Att använda sig av ogrundade antaganden anser Siddartha Aradhya är problematiskt.

Det är ganska farligt. Det kan leda till stigmatiseringar av vissa grupper. Vi måste ta reda på varför minoriteter eller utrikesfödda i större utsträckning dör.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!