Pandemin får pengarna att hopa sig på kontot

Vi jobbar hemma och håller oss isolerade – och gör inte av med några pengar. Då växer kontot. Arkivbild.
Vi jobbar hemma och håller oss isolerade – och gör inte av med några pengar. Då växer kontot. Arkivbild.
EkonomiTT

Utekvällar, kläder, prylar eller resor – nej, inte nu. Vi konsumerar betydligt mindre nu under pandemin, och i stället växer pengarna på våra konton. Om vi har jobbet kvar, vill säga.

Annons

Annons

Annons

Annons

Nej, särskilt många krogbesök blir det inte för de flesta. Arkivbild.
Nej, särskilt många krogbesök blir det inte för de flesta. Arkivbild.
Enligt Finansinspektionen får 4,5 procent av nya låntagare ett inkassokrav under lånets första månader. För låntagare under 25 år var andelen med inkassokrav 8 procent. Arkivbild.
Enligt Finansinspektionen får 4,5 procent av nya låntagare ett inkassokrav under lånets första månader. För låntagare under 25 år var andelen med inkassokrav 8 procent. Arkivbild.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) ökade behållningen på våra lönekonton och sparkonton med över 200 miljarder kronor under fjolårets första elva månader.

Samtidigt minskar vår konsumtion rejält, i november dök den med 5 procent jämfört med samma månad 2019. De flesta av oss håller oss hemma, köper mindre kläder och får sukta efter både semesterresan och krogbesöken.

Men för många, som förlorat jobbet under pandemin, är den sortens konsumtion helt ouppnåelig just nu. Därför råder ett tudelat läge. Vissa samlar pengar på hög, medan andra knappt har till det nödvändigaste.

Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, tycker att den som får pengar över gott kan använda dem för att hjälpa den som inget har.

Det är bra att vi samlar på oss pengar, vi får utgå från att tiderna förändras. Då kommer det att finnas ett uppdämt behov av konsumtion, säger hon.

Stötta den som förlorat jobbet

Man kan fundera på om man kan stötta barn eller barnbarn, och ge med varm hand i stället för med kall.

Sharon Lavie, sparekonom inom Schibsted-koncernen, tycker också att man ska fundera om man kan kan göra något vettigt av pengarna som plötsligt blir över.

Man kanske kan spara till sina barn, eller till sin pension.

Fast det kan vara svårt att tänka långsiktigt nu när det gäller privatekonomin, konstaterar hon. Många känner osäkerhet, folk har blivit av med sina jobb väldigt snabbt och vågar inte låsa sina pengar, förklarar Sharon Lavie.

Ingela Gabrielsson tycker att man bör se över sina försäkringar, just för att tiderna är så osäkra. A-kassa, sjukförsäkring och livförsäkring är viktigt, understryker hon.

Men sparpengar ska inte stå på nollräntekonton i onödan, varnar de.

Det är bättre att föra över dem till ett sparkonto med någon slags ränta på. De behöver inte vara bundna, men i alla fall ge lite ränta, säger Sharon Lavie.

Buffertsparandet ska vara lätt åtkomligt, tycker också Annika Creutzer, fristående privatekonom.

Men resten av sparandet bör i någon form vara knutet till aktiemarknaden, säger hon.

Fast man bör inte stoppa in alla pengar i aktier på en gång, understryker Annika Creutzer.

Annons

Annons

Börsen har fått vaccin

Månadssparande är bra att börja med nu, då går man in stegvis. Nu är det uppåt på börsen för att den får en "vaccininjektion", men skulle något hända så skakar det till.

Ingela Gabrielsson håller med.

Man kan förbättra sin egen pension genom att ett långsiktigt sparande, till exempel genom att köpa en kapitalförsäkring eller spara på ett ISK-konto.

Annika Creutzer tycker också att det är ett ypperligt tillfälle att se över sina lån och krediter.

Vi har fått väldigt mycket konsumtionslån. Vi har blivit vana vid att rulla krediter framför oss, säger hon.

Hon hänvisar till Finansinspektionens rapport från i höstas, som larmar om hur konsumtionskrediterna ökar och står för en allt större del av hushållens lånekostnader. På tio år har smålånen ökat från fyra miljarder kronor till 50 miljarder kronor, och många, särskilt unga, får betalningsproblem.

Man tänker inte på att ett köp av en mobiltelefon för några tusen eller delbetalningar på nätköp är ett lån. Att betala de räntorna som de krediterna kostar är inte smart, säger Annika Creutzer.

Men kanske kommer pandemin att vara över en dag och vi kan börja leva lite som förr igen.

Visst ska det bli kul att träffas och fira igen. Då vill vi ställa till med fest. Och nog längtar vi efter att resa, säger Annika Creutzer.

Större frågetecken finns kring hur vi kommer att gå ut i butikerna och shoppa igen när pandemin lättar. Handeln genomgår en strukturomvandling, förklarar de.

Vi är svältfödda på att umgås. Shopping är inte det stora, säger Sharon Lavie.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons