A-
A+

"Pandemin visar sårbarheten i systemet"

Utredaren Peter Almgren lämnade på tisdagen över utredningen kring vård av barn och unga till socialminister Lena Hallengren (S). Arkivbild.
Utredaren Peter Almgren lämnade på tisdagen över utredningen kring vård av barn och unga till socialminister Lena Hallengren (S). Arkivbild.
VårdTT

Barn som mår dåligt måste få hjälp snabbare. Och för att det ska kunna ske behöver vården bli mer sammanhållen – från graviditet till vuxen ålder, enligt en ny utredning.

Vi behöver fånga upp barn i rätt tid, säger utredaren Peter Almgren.

Annons

Annons

Annons

Annons

Larmrapporterna om barn och ungas psykiska ohälsa har varit många de senaste åren. Självrapporterade besvär som exempelvis ångest och oro har särskilt ökat bland yngre kvinnor, visar den senaste nationella folkhälsoenkäten från Folkhälsomyndigheten.

I utredningen "En sammanhållen god och nära vård för barn och unga" som lämnades över till socialminister Lena Hallengren (S) på tisdagen föreslår utredaren Peter Almgren bland annat en just sammanhållen barn- och ungdomshälsovård mellan 0 och 20 år.

Följa över tid

När det gäller den psykiska ohälsan bland barn och unga har utredningen kommit fram till att det behövs ett bredare förhållningssätt och att insatser ska kunna ske före diagnos. Ökad psykisk ohälsa var ett faktum redan innan pandemin och det finns signaler om att de psykiska besvären blivit värre.

Enligt Peter Almgren visar pandemin på hur sårbart systemet är.

Det behövs ett mer sammanhållet system som följer barns hälsoutveckling över tid. Den psykiska ohälsan kan debutera ganska otydligt i tidig ålder, säger han.

Han betonar vikten av att barn som mår psykiskt dåligt inte hamnar mellan stolarna och att det blir föräldrar eller andra anhöriga som får försöka hålla ihop alla olika kontakter med vården.

Vi har en historia av att primärvården inte tagit emot barn med psykiska åkommor, utan det har varit specialistnivå, säger Peter Almgren och fortsätter:
Vi har lite konstiga vårdkedjor – man upptäcker saker i skolan och så remitteras det till specialistvården och så kanske man får vänta två år.

Annons

Annons

Stärkt primärvård

Här behöver primärvården rustas och även samverka med elevhälsan. Utredningen menar även att specialistvården bör hjälpa exempelvis primärvården att avgöra vilken typ av vård som behövs.

Det finns många arenor som skulle kunna göra mer nytta men som i dag är för svaga och som inte riktigt räcker till, säger han och menar att primärvården och elevhälsan är aktörer som skulle kunna ta emot fler barn och unga om tillräckliga resurser ges.

Ett mångårigt arbete väntar, om förslagen blir verklighet. Det kommer att finnas många olika ingångsvinklar kring hur allt ska genomföras och det är svårt att lagstifta om det här, menar Peter Almgren.

Men det finns tydliga röda trådar i vad man behöver göra för att komma tillrätta med fragmenteringssystemet och möta psykisk ohälsa på ett bättre sätt – och kanske då även få bort köerna i barn- och ungdomspsykiatrin.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

premium_musicquiz_v1

Är det din tur att vinna?