A-
A+

Plan: 100 mil lång pipeline runt Bottenviken

SSAB jobbar med att göra ståltillverkningen koldioxidfri med hjälp av vätgas i stället för kol. Arkivbild.
SSAB jobbar med att göra ståltillverkningen koldioxidfri med hjälp av vätgas i stället för kol. Arkivbild.
ForskningTT

Det pågår en satsning för att förändra den svenska järn- och stålindustrin i grunden. De fossila bränslena ska fasas ut och det är vätgas som är nyckeln till ett grönare energisystem.

Annons

Annons

Rikard Gebart är professor och vetenskaplig ledare för Förnybar energi på Luleå tekniska universitet. Pressbild.
Rikard Gebart är professor och vetenskaplig ledare för Förnybar energi på Luleå tekniska universitet. Pressbild.

I Luleå bygger SSAB, LKAB och Vattenfall ett bergrumslager för fossilfri vätgas och på Luleå tekniska universitet (LTU) hoppas man att en hundra mil lång pipeline för att transportera vätgas från Umeå till Brahestad i Finland kan bli verklighet i framtiden, vilket SVT Norrbotten var först med att rapportera.

Projektet tas fram i samarbete med Finland, där planerna enligt Rikard Gebart, professor i energiteknik på LTU, har hunnit längre.

De har sett möjligheterna långt innan vi gjorde det. Vi deltar i diskussionerna för att vi tycker att det är ett intressant alternativ i ljuset av det som händer här uppe i norr. Det finns stora planer på ökad användning av vätgas för att tillverka fossilfritt stål och det kommer att behövas drygt en miljon ton vätgas per år och el motsvarande halva landets förbrukning av el i dag för att producera den här vätgasen, säger han.

Kan lagra vätgas

Vätgasen produceras av överskottet på energi från vind- och solkraft, men problemet med de energikällorna är att de inte är planeringsbara. Fördelen med att ha en pipeline är att den i sig är en reservoar som kan lagra vätgas.

Vätgas som framställs från vindkraftselen skulle kunna fylla på pipelinen. Med en pipeline på över hundra mil som den planerade runt Bottenviken kan produktion anslutas på många olika ställen och industrier efter vägen skulle kunna använda vätgasen, säger Rikard Gebart och lägger till:
Bygger man upp ett parallellt vätgassystem så får man helt nya möjligheter och kompensera för variabiliteten. Finnarna inser att vätgas är en jätteviktig pusselbit och att det behövs storskaliga lösningar för att det här ska funka. Där ska vi göra gemensam sak med dem tycker jag.

Annons

Annons

500 nya ingenjörer

Pipelinen är en del i den storsatsning på vätgas som LTU nu drar igång. Omkring 500 civilingenjörer med spetskompetens inom just vätgas ska utbildas de kommande åren.

LKAB kommer att behöva ett par tusen nya anställda, H2 Greensteel 1 500 och batteritillverkaren Northvolt ungefär lika många. Det finns ett enormt behov av kompetens som vi förväntas leverera, säger Rikard Gebart.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!