A-
A+

Polisen gjorde fel när dubbelmord löstes

Det saknas laglig grund för den dna-släktforskningsmetod som ledde till att polisen hittade gärningsmannen i det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping. Arkivbild.
Det saknas laglig grund för den dna-släktforskningsmetod som ledde till att polisen hittade gärningsmannen i det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping. Arkivbild.
BrottTT

Dna-metoden som ledde fram till att dubbelmördaren i Linköping kunde gripas i fjol stred mot lagen. Det skriver Integritetsskyddsmyndigheten i ett yttrande till polisen.

Annons

Annons

Annons

Annons

I nästan 16 år försökte polisen lösa dubbelmordet på den åttaåriga pojke och kvinnliga lärare som höggs ihjäl i Linköping 2004. Genombrottet kom först i fjol, med hjälp av en metod som först användes för att gripa den så kallade Golden state-mördaren Joseph James DeAngelo i USA 2018.

För att gripa dubbelmördaren skickade polisen dna som lämnats kvar på mordvapnet i Linköping till en kommersiell databas för släktforskning i USA. Med hjälp av resultatet från de privata bolagen i USA och en släktforskare i Sverige kunde polisen ta in den nu dömde mördaren till förhör, där han erkände snabbt.

Bryter mot brottsdatalagen

Polisen kallade metoden framgångsrik och såg genast över möjligheterna att använda den nationellt. Det vill inte Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) som förut hette Dataskyddsinspektionen. Metoden strider nämligen mot svensk lag, skriver myndigheten i ett yttrande.

Imy avråder polisen från att använda metoden igen eftersom det saknas laglig grund, något som P3 Krim i Sveriges Radio först rapporterade om.

"Det främsta skälet är att det finns ett förbud i brottsdatalagen för polisen att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer om sökningen grundas på känsliga personuppgifter vilket dna alltså räknas som”, säger Lisa Zettervall, jurist på Imy, till P3 Krim.

Annons

Annons

"Ett viktigt verktyg"

Att skicka känsliga uppgifter till privata företag i tredje land, i det här fallet USA, kritiseras också av Imy som menar att det är svårt att fastställa att informationen inte sprids vidare.

Enligt P3 Krim undersöker polisen möjligheterna att komma vidare i frågan.

Det är ett viktigt verktyg och under rätt förutsättningar vet vi ju om att det kan bidra till att klara upp grova brott när vi inte lyckats med de andra verktygen som finns, säger Ricky Ansell, biologiexpert på polisens Nationellt forensiskt centrum, till TT.

Det ursprungliga pilotprojektet, som ledde till att Linköpingsmorden klarades upp, kanske inte ens skulle ha genomförts om allt gått lagenligt till. Imy beaktar inte fallet i sitt yttrande, men understryker att "dataskyddslagstiftningen inte innehåller några undantag för pilotverksamheter" och att polismyndigheten borde ha samrått med Imy först.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!