Professor: Hälsorisk om skolmat uteblir

Skolmaten är dagens viktigaste måltid för många barn i Sverige. På bilden skollunch på Linas grundskola i Södertälje. Arkivbild.
Skolmaten är dagens viktigaste måltid för många barn i Sverige. På bilden skollunch på Linas grundskola i Södertälje. Arkivbild.
HälsaTT

För många barn är skolmaten dagens viktigaste måltid – särskilt för dem som har det sämre ställt hemma. När högstadierna nu får möjlighet att bedriva distansundervisning finns risk att de barnen drabbas extra hårt.

Vi ser väldigt stora sociala skillnader i matvanor, säger professor Liselotte Schäfer Elinder.

Annons

Annons

Annons

Annons

Från och med måndag får högstadieskolorna i Sverige möjlighet att bedriva fjärr- eller distansundervisning. Det ska ses som ytterligare ett verktyg för att hindra smittspridningen, sade utbildningsminister Anna Ekström (S) på en pressträff i veckan – när förordningsändringen som tillåter distansen aviserades.

Samtidigt påminde ministern om grundskolans skyldighet enligt skollagen att erbjuda näringsriktiga måltider kvarstår.

Gymnasieskolorna bedrev under stora delar av fjolåret sin undervisning på distans, men har till skillnad från grundskolan ingen skyldighet att förse eleverna med mat, vilket många ändå har gjort.

Frågan om hur varje enskild högstadieskola ska kunna förse elever med skolmat i samband med distansundervisning sköts dock bäst lokalt, sade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson på pressträffen.

Olika förutsättningar

Förutsättningarna ser väldigt olika ut. Det kan vara så att man låter eleverna komma till skolan och äta vid givna tidpunkter, men det kan också vara så att man ser till att elever hämtar matpaket.
Först måste man naturligtvis få klart för sig hur många elever som vill ha del av skolmaten, sade Fredriksson.

Men klart är att skolmaten är dagens viktigaste måltid för många barn i Sverige – och om den nu kan komma att bytas ut mot sämre alternativ hemma kan det få negativa effekter.

Det säger Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet (KI). Hon är även handläggare på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES), som driver det webbaserade verktyget Skolmatsverige. Syftet: att hjälpa skolor över hela Sverige med att utveckla kvaliteten på skolmaten.

Skolmaten är en väldigt viktig måltid, speciellt för dem som har sämre matvanor hemifrån. Skolmåltiden har i genomsnitt högre näringstäthet och högre kvalitet än det de äter resten av dagen.

Annons

Annons

Sociala skillnader

Bland annat får barnen i genomsnitt hälften av sitt dagliga grönsaksintag från skolmåltiden, säger Liselotte Schäfer Elinder.

För barn som får väldigt bra mat hemifrån blir det ett mindre problem att avvara måltiden, men för barn som får sämre mat, ofta barn från familjer med lägre utbildning och låg inkomst, är skolmåltiden extra viktig.

Att vi har barnfetma och ohälsosamma matvanor i Sverige beror inte på skolmaten. Utan det beror på den mat som serveras i hemmet och på fritiden. Vi ser väldigt stora sociala skillnader, när det gäller matvanor och övervikt och fetma, säger Liselotte Schäfer Elinder.

Om skolmaten därmed inte når vissa barn under en period riskerar de sociala hälsoskillnaderna att förstärkas.

Det tror jag man kan vara ganska säker på. Ju längre period barnen inte får skolmat desto sämre blir det. Nu får vi se hur länge det här håller i sig och om skolorna ändå lyckas servera lunch. På kort sikt händer inget, men på längre sikt tror jag definitivt det skulle få stor betydelse för barns hälsa om de inte får sin mat i skolan.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons