Professor ifrågasätter linjen om munskydd

Göran K Hansson är professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Karolinska Institutet. Arkivbild.
Göran K Hansson är professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Karolinska Institutet. Arkivbild.
CoronavirusetTT

Munskydd eller inte munskydd – frågan kvarstår. Folkhälsomyndigheten inkluderar inte munskydd i sina rekommendationer, med hänvisning till vetenskapen.

För munskydd finns det rätt många vetenskapliga artiklar som visar att de har en skyddande effekt, säger Göran K Hansson, professor.

Annons

Annons

Folkhälsomyndigheten, med statsepidemiolog Anders Tegnell i spetsen, står fast vid sin syn på munskyddsanvändning. Senast för en vecka sedan uttalade han sig i frågan:

Vi har inte i Europa sett någon dramatisk förbättring i de länder där man har infört det. Om smittspridning sker är det på privata fester och liknande, jag har mycket svårt att se att man i den miljön kan lyckas med att införa munskydd, sade han då.

På myndighetens hemsida är beskedet detsamma. Där står att läsa att "Det vetenskapliga underlaget är svagt när det gäller hur effektivt ett munskydd är mot smittspridning."

Professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Karolinska institutet, Göran K Hansson, håller inte med.

Jag tycker inte att det vetenskapliga underlaget är svagt. För munskydd finns det rätt många vetenskapliga artiklar som visar att de har en skyddande effekt, säger han.

"Hoppas de läser"

Det finns ett 70-tal vetenskapliga studier som undersökt munskyddens effektivitet, enligt Hansson. De flesta handlar om att man jämfört två olika regioner, en där man rekommenderat munskydd och en där man inte gjort det.

Det har skrivits två väldigt bra översiktsartiklar i två ledande vetenskapliga tidskrifter, Nature och The Lancet, under oktober. De har gjort sammanställningar av allt som skrivits om munskydd. Jag hoppas att Folkhälsomyndighetens tjänstemän läser dem, säger Göran K Hansson.

En överväldigande majoritet, ungefär nio av tio, av originalartiklarna som sammanställts visar på en säkerställd, skyddande effekt av munskydd, men det finns några studier som inte kunnat påvisa någon effekt, enligt Hansson.

Den perfekta studien skulle innebära att en grupp på 100 personer lottas till två lika stora grupper, där ena hälften fick munskydd och andra hälften inte, och sedan utsätts dem medvetet för smitta, men sådana studier finns inte och bör inte göras av etiska skäl, säger han.

Däremot har man gjort den typen av studier på hamstrar. Hamstrarna har hållits i burar med eller utan filter av samma typ som används i munskydd och sedan har de utsatts för smitta.

Där har man sett en klart skyddande effekt.

Annons

Annons

"Munskydd har ett budskap"

Folkhälsomyndigheten har, enligt myndighetens enhetschef Sara Byfors, inga planer på att inkludera munskydd i rekommendationerna till allmänheten.

Om munskydd hos allmänheten har den avsedda effekten, där känner vi oss osäkra. Dels på den faktiska skyddseffekten men också för att vi ser att smittspridningen ofta sker i situationer då man ändå skulle tagit av sig munskyddet, säger Byfors.

Sara Byfors säger att hon inte vet exakt vilka studier som Göran K Hansson hänvisar till och att hon därför har svårt att kommentera dem.

Men vi följer kontinuerligt det som publiceras när det gäller munskydd. Av det vi hittills sett så har det inte tillkommit, det vi kallar, evidens för att munskydd har en stor effekt när man använder det i samhället.

Folkhälsomyndigheten har även varnat för att munskydd kan ge falsk trygghet som leder till att personer till exempel inte stannar hemma om de känner sig sjuka.

Men forskning kring hur munskydd påverkar människors beteenden som gjorts i Italien och Belgien, visar på andra resultat, enligt Göran K Hansson.

Den här studien visar motsatt effekt. Har man munskydd så är man mer försiktig i andra avseenden också. Man signalerar att man måste skydda sig, munskydd har ett budskap, säger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons