A-
A+

Professor: Ryska sanktioner rövarpolitik

Rysslands president Vladimir Putin.
Rysslands president Vladimir Putin.
Ryssland/KinaTT

Oberoende forskare är ett nytt mål för sanktionsangrepp från Ryssland och Kina, senast en svensk forskare som är insatt i mordförsöket på den ryska regimkritikern Aleksej Navalnyj.

Det är maktpolitik och rövarpolitik, säger professor Ove Bring.

Annons

Annons

Annons

Annons

Björn Jerdén, programchef och forskare på Utrikespolitiska Institutet. Arkivbild.
Björn Jerdén, programchef och forskare på Utrikespolitiska Institutet. Arkivbild.

Beskedet på fredagen om ryska sanktioner mot flera européer sades vara ett svar på EU-sanktioner riktade mot Ryssland.

Men en skillnad, säger folkrättsexperter, är att de ryska sanktionerna inte riktar sig mot personer med kopplingar till staten. Detta gällde flera av dem som Kreml och ryska utrikesdepartementet pekat ut, likt den svenska forskaren på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Det kan förstås vara en felaktig slutsats från rysk sida att dessa forskare är kopplade till den svenska staten. Eller så ser man de utpekade som så pass besvärande att det är värt besväret, säger Mark Klamberg, folkrättsprofessor på Stockholms universitet.

Fullständigt otillständigt

Ove Bring som är professor emeritus i folkrätt på Försvarshögskolan och tidigare folkrättsrådgivare på UD är skarp i sin dom över tillvägagångssättet:

Riktade sanktioner är ett sätt att peka ut individer, för att undvika att en hel befolkning blir lidande. Men det här är något helt annat än riktade sanktioner, och fullständigt otillständig i internationell politik, säger Bring.

Det finns beröringspunkter mellan Kremls sanktionsbeslut och Pekings agerande, som när den svenske forskaren Björn Jerdén drabbades av kinesiska sanktioner i mars. Jerdén leder Utrikespolitiska institutets nationella kunskapscentrum om Kina.

Svenska utrikesdepartementet kallade upp Kinas ambassadör Gui Congyou för att uttrycka missnöje över sanktionerna.

Kina pekade ut en forskare på en institution som följer utvecklingen i Kina ur ett brett perspektiv, vilket inkluderar samhälle och historia. Kina vill gärna ha goda relationer med institut som följer ekonomi och handel. De som sysslar med samhälle kan ses som mer hotfulla och är inte lika viktigt att ha goda relationer med, säger Klamberg.

Och då väljer man en forskare som mål för sanktioner, även om denne är oberoende.

Annons

Annons

Koll på nyckelpersoner

Bring kommer tillbaka till det ”maktpolitiska” spelet.

Man resonerar väl så här: ”Det går inte att kritisera oss, då slår vi tillbaka omedelbart.”

Den ryska reaktionen med sanktioner mot flera personer var ett svar på EU:s riktade sanktioner efter utredningen om mordförsöket med novitjok mot Kremlkritikern Aleksej Navalnyj.

Klamberg säger att den ryska motåtgärden delvis är reflexbetonad. Men han framhåller en än viktigare orsak till Moskvas agerande.

Det är svårt för alla stater att medge att de har fel.

Hur väljer då Ryssland ut dem som man vill sätta dit?

Man har bra koll på vilka som är nyckelpersoner i det här sammanhanget. Jag vet inte om det får så stor betydelse, men man upplever ett behov att markera.

"Utsända mördare"

En forskare som inte vill bli namngiven i fallet med Ryssland säger att det ryska beteendet kan bero på att Kreml känner sig pressat, hotat.

Kraftiga reaktioner mot omvärlden åtföljs av ökade repressiva insatser inrikes.

Men Ove Bring tror inte att Rysslands president Vladimir Putin känner sig hotad, åtminstone inte för närvarande.

Putin har agerat i preventivt syfte för att inte bli hotad. Ryssland har ju sänt ut det jag kallar mördarkommandon de senaste året.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova på vårt medlemskap för endast 19 kr