A-
A+

Psykisk ohälsa i tonåren påverkar jobbchanser

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet löper större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna. Arkivbild.
Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet löper större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna. Arkivbild.
HälsaTT

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet löper större risk att varken vara få jobb eller skaffa sig utbildning som unga vuxna, visar en ny svensk studie.

Annons

Annons

'Att stödja elever i deras akademiska prestationer redan i gymnasiet är en viktig prioritet för att mildra de långvariga konsekvenserna av att växa upp med psykiska problem', säger Stephanie Plenty, forskare vid institutet för social forskning.
"Att stödja elever i deras akademiska prestationer redan i gymnasiet är en viktig prioritet för att mildra de långvariga konsekvenserna av att växa upp med psykiska problem", säger Stephanie Plenty, forskare vid institutet för social forskning.

En grupp forskare vid Stockholms universitet har undersökt kopplingen mellan att uppleva psykiska problem redan i högstadiet och hur det påverkar fortsatta möjligheter till studier och arbete.

Bakgrunden är att ett antal unga vuxna hamnar i en situation som kan uppfattas som att de är utestängda från samhället. De har svårt att fullfölja sina studier och hamnar därför i arbetslöshet.

Psykiska problem

"Vi ser att självrapporterade psykiska problem vid 14–15 års ålder är kopplat till att sju år senare, i ung vuxen ålder, ha en större risk för utanförskap från samhället", säger Stephanie Plenty, institutet för social forskning, i ett pressmeddelande.

Forskarna konstaterar att det bland tonåringar som tidigare uppgett att de har psykiska problem är vanligare med lägre betyg och oavslutade gymnasiestudier. Och de sämre skolresultaten är i sin tur starkt förknippade med en större risk att hamna i arbetslöshet och utanförskap som ung vuxen.

Studien visar samtidigt att vägarna till denna form av utanförskap skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Känslomässiga problem, som att känna sig orolig eller deprimerad, spelar större roll för flickor. Medan beteendeproblem, som snatteri eller skolkning, är förknippade med en högre risk för pojkar.

"Att stödja elever i deras akademiska prestationer redan i gymnasiet är en viktig prioritet för att mildra de långvariga konsekvenserna av att växa upp med psykiska problem", säger Stephanie Plenty.

Annons

Annons

Långvariga effekter

Sammantaget visar studien att psykiska problem under tonåren kan få långvariga effekter, vad gäller både utbildning och arbete. Samtidigt som det är viktigt att notera att utanförskapet inte bara kan förklaras av bristande skolresultat.

Resultatet av studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Social Science & Medicine – Population Health.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.