A-
A+

Rädsla för hat blir digital munkavle

Många drar sig för att ge sig in i politiskt laddade frågor online av rädsla för näthat. Arkivbild.
Många drar sig för att ge sig in i politiskt laddade frågor online av rädsla för näthat. Arkivbild.
NäthatTT

Två av tre svenskar håller tyst online av rädsla för att bli utsatta för näthat enligt en ny undersökning.

Många pekar på anonymiteten som det stora problemet, säger Lukas O Berg, vd på Insight intelligence.

Annons

Annons

Undersökningen om näthat, som har tagits fram av Insight Intelligence i samarbete med Göteborgs Stad, Trygg-Hansa, TietoEvry och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, bygger på svar från 1 000 svenskar mellan 16–70 år.

Även om det finns tydliga skillnader mellan hur olika ålderskategorier ser på näthat lyser vissa saker igenom tydligt.

Det finns en hårdare jargong digitalt som är vedertagen. Så även om relativt få säger att de drabbats själva ser vi att den indirekta påverkan spelar stor roll, säger Berg.

Av de svarande uppger endast sju procent att de utsatts för näthat det senaste året, och blott fem procent svarar att de själva näthatat.

Det som gör det klurigt är att känslan av att utsättas är subjektiv. Det är i slutändan upp till den som utsätts att avgöra.

Demokratiproblem

Något som däremot är tydligt är svenskarnas generella inställning till näthat. Hela 87 procent ser i någon utsträckning näthat som ett hot mot demokratin. En klar majoritet ser det som ett stort hot.

Det faktum att majoriteten av svenskarna undviker att uttala sig i samhällsfrågor av oro för näthat blir extra otäckt när vi kliver in i ett valår. För många blir det att man undviker att uttala sig, det blir en övervägning som ofta slutar med att det inte är värt det, säger Lukas O Berg.

En majoritet, 57 procent, uppger därutöver att politiskt laddade frågor som integration och invandring är vad näthat främst handlar om.

Bland frisvaren ser vi att det är många som är oroliga för att uttrycka sina åsikter av rädsla för att bli påhoppade.

Annons

Annons

Anonymt dilemma

Någon konkret lösning ligger inte inom ramen för undersökningen, men Lukas O Berg, pekar på ett par klara förbättringsmöjligheter framåt.

Det går såklart att säga att företagen inom sociala medier ska ta större ansvar, och det tror jag på. Samma sak med anonymiteten. Många pekar på anonymiteten som ett av de stora problemen. Men det största och viktigaste är att det blir en annan ton. Folk måste börja uttrycka sig digitalt på samma sätt som de gör i verkliga livet.

På den fronten finns det, enligt undersökningen, en något skiftande attityd bland svenskarna beroende på både ålder och kön. 22 procent av männen i åldern 16–25 tyckte i stor utsträckning att man får tåla ett hårdare tonläge online. Bland kvinnorna i samma ålder var siffran 10 procent. Av kvinnorna i åldern 56–70 tyckte 78 procent att hårt språk online var oacceptabelt.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!