A-
A+

Råg slår vete vid bantning

Bröd, gryn och flingor av råg som ingick i kosten för den ena gruppen i studien. Brödet bakades utan surdeg, för att undvika att den eventuellt kunde påverka resultatet.
Bröd, gryn och flingor av råg som ingick i kosten för den ena gruppen i studien. Brödet bakades utan surdeg, för att undvika att den eventuellt kunde påverka resultatet.
HälsaTT

Kostråden stämmer. Det är bättre att äta råg än vete om man vill gå ner i vikt. Det visar en svensk studie där två grupper jämfördes med varandra.

Men rågätarna kände sig inte mättare än veteätarna – något som forskarna hade väntat sig.

Annons

Annons

"När du äter bröd och flingor, välj då fullkornsprodukter som är näringsrika och mättar bra." Så står det i Livsmedelsverkets kostråd om viktminskning.

Innebär det också att rågbröd, som naturligt innehåller mera fibrer, är bättre än vetebröd för bantare?

Den frågan har forskare vid Chalmers och Uppsala universitet sökt svar på.

Det finns inga kontrollerade kliniska studier som visat det här tidigare, säger Rikard Landberg, professor vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers tekniska högskola.

Åt enligt uppdrag

242 överviktiga personer mellan 30 och 70 år delades slumpmässigt in i två grupper.

Den ena gruppen fick i uppdrag att äta en viss mängd veteprodukter varje dag. Den andra gruppen fick äta råg på motsvarande sätt – mjukt och hårt bröd samt flingor.

Ingen av grupperna fick äta något spannmål förutom det föreskrivna. Det blev till exempel ingen pasta.

Alla instruerades också att dra ner på intaget av godis och annat som man vet är mindre nyttigt. Däremot skulle de inte ändra sina livsvanor i övrigt medan studien pågick.

Annons

Annons

Ett kilos skillnad

Studien pågick i tolv veckor. Resultatet blev att rågätarna i genomsnitt gick ner 2,9 kilo i vikt, medan veteätarna gick ner 1,8 kilo. De individuella variationerna var stora. Men helhetsbilden är tydlig.

Deltagarna i studien fick föra dagbok över vad de åt, men kontrollerades också rent biotekniskt.

Vi har hittat en molekyl som specifikt indikerar hur mycket råg man ätit, och mätt den i blodet på deltagarna. När studien startade var det ingen skillnad mellan grupperna. Men efter sex veckor var det en jättestor skillnad, som fanns kvar efter tolv veckor, säger Rikard Landberg.

På en punkt fick forskarna dock inte det väntade svaret av studien.

Vi har sett tidigare att man blir mycket mättare av att äta råg, säger Landberg.

Men någon sådan effekt syns inte här.

Vi tror att det kan bero på att vi mätte mättnad på ett lite annorlunda, mindre precist sätt, säger Rikard Landberg.

Svårt mäta mättnad

Att vetenskapligt mäta hur mätt någon känner sig är inte helt enkelt. Det finns inget annat sätt än att låta personerna själva uppskatta hur mätta de är.

I tidigare studier har detta gjorts vid besök på klinik, där varje deltagare fått sitt stilla i ett tyst rum efter måltiden och sedan rapportera sin mättnadskänsla.

Men i den här studien bad vi dem göra en uppskattning hemma, säger Landberg.

Nu görs en uppföljning i ämnet. Missade den nya studien hur mätta deltagarna egentligen blev, eller är det i stället så att man faktiskt inte blir mättare av rågbröd än av vetebröd?

Ingen surdeg

En omständighet värd att uppmärksamma är att inget av bröden deltagarna i studien fick äta innehöll surdeg, eftersom man inte ville att den eventuellt skulle påverka resultatet.

Rågbröd utan surdeg smakar inte riktigt lika bra och kan vara svårare att äta, normalt sett. Men våra deltagare lyckades ändå, säger Rikard Landberg.

Studien har presenterats i den vetenskapliga tidskriften Clinical Nutrition. Huvudförfattare till artikeln är Kia Nøhr Iversen, forskare vid Chalmers.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.