A-
A+

Regeringen vill kunna straffa utlandsspioneri

Sverige deltar i flera internationella insatser. Här är svenska spaningssoldater på patrull i Timbuktu, som en del av FN-insatsen Minusma i Mali. Arkivbild.
Sverige deltar i flera internationella insatser. Här är svenska spaningssoldater på patrull i Timbuktu, som en del av FN-insatsen Minusma i Mali. Arkivbild.
PolitikTT

Regeringen vill införa ett nytt brott – utlandsspioneri – för att motverka att känsliga uppgifter om Sveriges internationella samarbeten sprids.

Efter kritik görs undantag, så att medier inte hindras från att rapportera om missförhållanden.

Annons

Annons

Annons

Annons

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) vill införa ett nytt brott – utlandsspioneri. Arkivbild.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) vill införa ett nytt brott – utlandsspioneri. Arkivbild.

Redan 2017 kom en utredning med förslag om hur utlandsspioneri ska kunna bli straffbart. Nu presenterar regeringen ett utkast till lagrådsremiss med sikte på ny lagstiftning 2023.

I dag kan man dömas för spioneri om man röjer hemliga uppgifter som gynnar främmande makt och skadar Sverige. Men regeringen anser att det finns en lucka, eftersom nuvarande lag bara siktar in sig på handlingar som utgör ett direkt hot mot landets säkerhet.

Frågan har blivit mer aktuell på senare år, när Sverige deltar i allt fler internationella freds- och säkerhetsbevarande insatser, till exempel i Afghanistan och Mali. Om hemliga uppgifter om insatserna sprids skadar det kanske inte rikets säkerhet direkt, men däremot Sveriges samarbete med andra länder och organisationer.

Lita på Sverige

I utkastet till lagrådsremiss talas det bland annat om vikten av att andra länder måste kunna ha förtroende för Sverige, och däri ligger också att hemliga uppgifter inte riskerar att spridas. I värsta fall kan Sverige stängas ute från samarbeten.

När utredningens förslag var på remiss för tre år sedan fick det stort stöd hos många myndigheter, till exempel Säkerhetspolisen, Svea hovrätt och Försvarsmakten.

Men en rad medieföretag och journalistorganisationer avstyrkte förslaget. Orsaken var att de såg risker för att det skulle bli svårare, och kanske omöjligt, att avslöja och rapportera om missförhållanden i internationella insatser. Både den som gav information och publicerade kunde riskera åtal för utlandsspioneri.

Efter kritiken mot utredningens förslag gör regeringen nu flera justeringar i utkastet till lagrådsremiss.

"Ett exempel är att ett uttryckligt undantag från straffansvar ska gälla om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Det kan till exempel gälla gärningar med journalistiskt eller opinionsbildande syfte", skriver justitieminister Morgan Johansson (S) i en kommentar till TT.

"Vi går inte heller vidare med ett förslag om brott mot tystnadsplikt utan har även i den delen valt en tydligare avgränsad lösning", skriver han.

På ren svenska innebär ändringarna att bland andra journalister ska kunna slå larm om missförhållanden och brott, utan att bli straffade som spioner.

Annons

Annons

Fängelse som straff

Trots att journalistiska avslöjanden ska undantas, anser regeringen att utlandsspioneri måste kriminaliseras i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Annars skulle det gå att undgå straff genom att publicera uppgifterna i exempelvis en tryckt skrift.

"Det skulle således öppna fältet för att använda grundlagsskyddade medier till att röja hemliga uppgifter om exempelvis internationella fredsinsatser till obehöriga", står det i utkastet till lagrådsremiss.

Straffet som föreslås för utlandsspioneri är fängelse i högst fyra år. För grovt utlandsspioneri föreslås fängelse i lägst två och högst åtta år.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Möt Kristi Himmelfärdshelgen tillsammans med Ulf Elfving.