A-
A+

Regeringen vill snabba på utbyggnad av elnätet

Byggtiden för elledningar i stamnätet kan kortas med två år. Arkivbild.
Byggtiden för elledningar i stamnätet kan kortas med två år. Arkivbild.
EnergiTT

Regeringen vill korta byggtiden av kraftledningar och föreslår att lagen ändras. Energiminister Anders Ygeman (S) vill begränsa möjligheten att överklaga projekt för att de inte ska dras i långbänk.

Annons

Annons

Annons

Annons

Debatten om Sveriges elförsörjning har gått på högvarv den senaste tiden, inte minst sedan elförbrukningen sköt i höjden under en köldknäpp i januari.

Regeringen har kritiserats av oppositionen för att sakna handlingskraft i elförsörjningsfrågan, medan S och MP pekat på att det inte råder någon elbrist i Sverige. Men sidorna har varit överens om att det svenska elnätet är en flaskhals i överföringen.

Nu går regeringen fram med ett lagförslag om att begränsa överklagandeprocessen för att snabba på nätutbyggnaden.

Halvera byggtiden

Energiminister Anders Ygeman (S) säger att det fortsatt ska vara möjligt att överklaga nya elledningar men att processen ska bli mer strömlinjeformad.

Vi vill kraftigt korta ledtiderna för byggandet av nya elledningar. Vi ser framför oss att vi behöver ta höjd för en fördubblad elkonsumtion i Sverige och åtminstone måste tredubbla byggnadstakten av nya elledningar.

Senast ledtiderna kortades för elledningsutbyggnad var på 1950-talet, säger Ygeman.

Det här kommer att ge större förkortningar än vad de förändringarna gjorde.

Till grund för lagförslaget ligger en utredningen om så kallade nätkoncessioner – regelverket gällande tillstånd för att få bygga och använda elnät – som kom sommaren 2019.

Regeringen föreslår också en smidigare tillståndsprövning för elnäten. Sammantaget bedömer utredaren Elisabet Falemo att åtgärderna kan korta byggtiden för stamnät med två år och halveras för regionala elledningar.

Annons

Annons

Öppnar för mer

Anders Ygeman vill att riksdagen fattar beslut om förslaget i vår för att det ska kunna börja gälla den 1 augusti. Samtidigt lovar han att återkomma med fler åtgärder på området.

Det kan vara hur regeringen hanterar överklaganden, hur man hanterar processer för att de ska bli mer parallella, eller ytterligare lagstiftningsändringar.
Det finns också mer radikala förslag, frågan om man överhuvudtaget ska ha nätkoncessionsprövning för elledningar eller om man i stället ska gå över till att bara göra miljöprövningar.

TT: Är du öppen för att titta på de åtgärderna också?

Jag är öppen för att titta på alla förslag som kortar ledtiderna.

Ygeman talar om en enorm omställning när stålindustrin ska minska sina koldioxidutsläpp, människor byter från bensin- till elbilar och cementindustrin ska bli miljövänligare.

Ny kärnkraft?

Nyligen kom en långtidsrapport från Energimyndigheten om att den ökade elanvändningen kan göra det lönsamt att bygga ny kärnkraft i Sverige. Myndighetens uppgift är att leda samhällets omställning till ett hållbart energisystem. Rapporten var den första med ett scenario med ny kärnkraft i den svenska energimixen, vilket Vetenskapsradion rapporterat om.

Det är klart att med en ökad elefterfrågan så skulle det kunna vara en möjlig konsekvens, men som utvecklingen har sett ut hittills så har kostnaden för kärnkraft ökat samtidigt som kostnaden för de förnyelsebara energislagen minskat, säger Anders Ygeman. Så vi får väl se hur kostnadsutvecklingen ser ut framöver.

Ygeman påtalar att energiöverenskommelsen med andra riksdagspartier från 2016 gör det möjligt att investera i kärnkraft.

Vi står bakom energiöverenskommelsen och det betyder att det är möjligt för kärnkraftsaktörerna att göra livstidsförlängningar av kärnkraften eller bygga ny kärnkraft. Men jag har inte fått några sådana propåer under tiden jag varit energiminister.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Möt Kristi Himmelfärdshelgen tillsammans med Ulf Elfving.